Det årliga ”storstoppet” håller fabriken i framkant. Medan produktionen avstannat ska slitna delar renoveras eller bytas ut, samtidigt som fabriken uppgraderas med ny teknik.
I år stannar verksamheten den 2 mars. Båda ugnarna ska renoveras, och dessutom ska råkvarnarna bli mer energieffektiva och mindre känsliga för driftstörningar. En brännare ska byggas om för att klara mer biobränsle. Det är några av de stora investeringar som ska hinnas med innan produktionen återupptas den 15 april.
Fabriken står alltså stilla den 4 april, på dagen hundra år sedan den togs i bruk. Det verkar vara lämpligt att hålla festen för personalen då. För då är det väl stilla och lugnt…?
– Nej, nej. Under storstoppet har vi cirka 600 personer igång, dygnet runt. Varenda minut räknas, och i år ligger verksamheten nere ovanligt länge, säger fabrikschefen Fred Grönwall.
Hundraårsfesten får vänta, och går i stället av stapeln den 27 april. Som vanligt hålls festligheterna i företagets gymnastikhall som uppfördes på 1940-talet. Där har företaget firat många gånger tidigare, och hallen bedöms ännu räcka till.
– Cementa har 230 anställda, men räknar man in alla entreprenörer är det cirka 430 heltidstjänster, säger Fred Grönwall som påpekar att det blir ytterligare firande.
– Vi kommer att ha en fest för Sliteborna också, under våren. Datum är inte spikat ännu, men vi ska hitta på något skoj.
Även om Cementas anläggning i Slite är en av Europas modernaste, så syns ändå spåren efter hundra års verksamhet tydligt. Cementaveteranerna Bo Persson och Henning Andersson guidade under fjolåret 1 400 personer genom anläggningen och de kan visa upp både modernt och gammalt.
– Råkvarn 8 är stor och imponerar alltid på dem. Vi brukar fråga besökarna om de vet skillnaden mellan cement och betong. 90 procent har ingen aning, säger Henning och förklarar pedagogiskt att cement är "limmet" som håller ihop sten och sand i betongen.
Bo Persson och Henning Andersson tar med GA på en tur runt fabriksområdet. Bo berättar att han gick verkstadsskolan i Slite, som på 1960-talet låg på fabriksområdet. Efter avslutade skolgång var det lätt att få jobb i fabriken, och här blev han kvar hela yrkeskarriären. Bo och Henning känner de flesta som vi möter, och även deras föräldrar. I många familjer har två generationer arbetat vid Cementa, i några fall till och med tre.
De gamla ugnarna, nummer 1 till 5, är borta. Ugn 6 är kvar, men har inte varit i drift på över 25 år. Nu svarar ugn 7 och 8 för produktionen, totalt 2,4 miljoner ton cement per år.
– 1919 tillverkades 25 000 ton. Det gör Cementa på tre dygn nuförtiden, säger Bo Persson.
Fabriksbyggnaden från 1919 står ännu kvar. Anläggningen i Slite har bedömts ha både arkitektoniska som industrihistoriska värden. Att miljön är intressant för konstnärer kan man se i fabriksmatsalen, där flera konstverk med motiv från området hänger.
Vi passerar under det gigantiska roterande röret som är ugn 8. Den 80 meter långa ugnen togs i drift 1979, efter att Cementa genomfört en stor investering under ett par år. Då byggdes även det över hundra meter höga cyklontornet.
– Då var det Sveriges största industriprojekt. I dagens penningvärde satsades 5-6 miljarder kronor, berättar Fred Grönwall och visar stenen som kung Carl XVI Gustaf satte sin namnteckning på när satsningen invigdes 1979.
1970-talets storsatsning krävde att ett nytt brott på Filehajdar öppnades. Nuvarande tillstånd gäller till och med oktober 2021. Ett nytt miljötillstånd för ytterligare 20 år vore bästa hundraårspresenten för Cementa.
– 20 år är en bra planeringshorisont. Cementa satsar på att produktionen ska vara helt klimatneutral till 2030. Vi har inlett ett projekt för att elektrifiera produktionen, men även om det inte blir av kan vi nå det målet, säger Fred Grönwall.
Fyra femtedelar av all betong i Sverige görs med cement från Slite. Cementa har sten för ytterligare 150 års verksamhet. Bolaget räknar med att den ansökan bolaget lämnat in tas upp i mark- och miljödomstolen i maj, men både länsstyrelsen och Region Gotland är oroliga för hur vattenförsörjningen påverkas.
Fred Grönwall är övertygad om att det går att lösa vattenfrågan:
– Vi har utrett miljön och har mätresultat från 60 år, men måste bli bättre på att kommunicera resultaten.
– Att få täkttillståndet är avgörande för oss, tillägger han.