SCB rapporterar att Gotland gick plus 136 personer år 2015. 2016 blev vi hela 612 personer fler. 2017 har ännu inte summerats, men det lutar åt över 500 plus.
– Ja, det har ökat, men det tror jag i hög grad beror på flyktingströmmen, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi med inriktning mot regionalekonomi.
Åren innan dess har Gotland dessutom pendlat upp och ner – öns befolkning kan egentligen sägas ha stått i princip still sedan mitten av 90-talet. Som jämförelse har Stockholms kommun, som vuxit mest, ökat med 225 000 invånare under samma tidsperiod. Charlotta Mellander menar att utvecklingen till hög grad beror på var unga människor vill bo.
Hon har tittat på tillbakaflyttning, genom att se på specifika ålderskullar. Som exempel kan nämnas att det år 2004 fanns 755 gotlänningar som då var 18 år gamla. Om utflyttningen varit liten borde antalet 30-åringar i fjol, tolv år senare, vara ungefär lika stor eller större.
Det är den inte. 172 personer, omkring en femtedel, ”saknades” i den gruppen i fjol.
– Så ser det ut i Sveriges mindre kommuner och det här glappet täcks inte heller upp, eftersom den äldre generationen inte flyttar runt i samma utsträckning, säger Charlotta Mellander.
Men är det inte positivt att fyra av fem gotlänningar väljer att flytta hem till ön igen?
– Jo, men befolkningen urholkas ändå över tid, om du fortsätter att tappa 20 procent av varje årskull. Då blir det mindre underlag i skolorna, kaféet får färre kunder och så vidare, säger Charlotta Mellander.
Om detta talar hon på tisdag, under evenemanget ”92 möjligheter”. Det är en temadag kring landsbygdsutveckling, som hålls för andra året i rad och arrangeras av Tillväxt Gotland.
Men nationalekonomen ska inte endast visa dystra siffror. Charlotta Mellander har även sett på vilka faktorer som faktiskt får människor att vilja stanna, eller flytta tillbaka.
– Det visar sig vara många mjuka värden, det handlar inte bara om avståndet till vårdcentralen. Mötesplatser är viktigt och att det finns något att göra även för de yngre, berättar hon.
På Gotland talas det mer om anpassningar till en ökande andel äldre i befolkningen – är det fel?
– Nej, det är klart vi måste anpassa oss efter åldersförändringar i samhället. Men vi måste samtidigt ha platser som inte bara tilltalar 55-plussare, då får vi inga yngre som vill stanna kvar eller flytta in, menar Charlotta Mellander.