Läget för regionens ekonomi är allvarligt, det är politikerna eniga om. Under fredagens presskonferens var det en enig front som presenterade budgetförslaget. Någon skattehöjning har aldrig varit aktuell, försäkrades det.
Prognosen har visat på ett 75 miljoner kronor i underskott för 2015, men nu läggs ett åtstramningsförslag som ska få ekonomin i balans.
– Vi har en kostnadsutveckling som inte är hållbar. Vi måste få ner den till en rimlig nivå. Vi har i princip strukit alla nya äskanden från nämnderna, säger regionstyrelsens ordförande Björn Jansson (S).
Farfar tar över
Från och med 8 maj och året ut införs den så kallade "farfarsprincipen", vilket innebär att alla beslut om kostnader ska prövas en nivå högre än tidigare i beslutskedjan. Det innebär restriktioner för rekryteringar, konferenser, utbildningar, resor, övertid och representation, kaffe och te undantaget. Det råder generellt inköpsstopp, utom för material kopplat till brukare, kunder och elever. När farfarsprincipen infördes för tio år sedan sparade man 25-30 miljoner kronor.
Åtstramningen lägger stort ansvar på nämnder och förvaltningar. Prognosen för nämnderna 2015 visar på ett underskott på 93 miljoner.
– Det handlar mycket om tydligt ledarskap och tydlig styrning, säger Eva Nypelius (C).
Alla måste hjälpa till
S, MP, V, C, FP och M har deltagit i budgetberedningen. Samtliga partier betonar att partierna är eniga i förslaget.
– Det är det sämsta ekonomiska läget på tio år. Vi kan inte lägga krut på politisk konflikt, säger Simon Härenstam (M).
Återhållsamhet gäller även 2016. Samtliga nämnder har ett sparbeting nästa år på 1 procent, vilket ska ge 45 miljoner kronor.
Förslaget till ramtillskott omfattar 61,5 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden får 48 miljoner extra för att klara ökade kostnader för vård och läkemedel.
– Så här ser utvecklingen ut i hela landet. Samtidigt är det positivt att vi får bättre mediciner, bättre behandlingar och att folk lever längre, säger Isabel Enström (MP).
Socialförvaltningen får 7 miljoner extra för att täcka kostnaderna för hemsjukvården.
Tekniska nämnden får 1 miljon kronor för underhåll av offentliga toaletter, 0,5 miljoner skjuts till för ledningskontorets tillväxtarbete de kommande tre åren och 5 miljoner läggs i en buffert för framtida flyktingmottagande.
– Vi tar höjd eftersom vi inte vet hur mycket det kommer att kosta. Vi anser att det är väldigt positivt eftersom det handlar om nya gotlänningar, säger Björn Jansson (S).
Mer samarbete mellan nämnderna
Nämnderna ska även göra långsiktiga besparingar genom att hitta gemensamma lösningar. Det kan handla om att skola och socialförvaltning samarbetar för att tidigare upptäcka och hjälpa barn eller familjer som behöver extra stöd, eller att sjukvård och hemsjukvård samarbetar mer.
Investeringsbudgeten bör inte ligga över 200-250 miljoner per år, förklarar Björn Jansson. RSAU väljer ändå att lägga ett förslag på 566 miljoner kronor för 2016 och 391 miljoner 2017. Bland de stora posterna 2016 finns kryssningskajen (107 mnkr), gymnasiekolans lokaler (109 mnkr), VA-utbyggnad och avfallsanläggningar (82 mnkr) samt 40 miljoner kronor för egna fastigheter.
– Vi måste ha råd att investera i besparingsåtgärder, som exempelvis energieffektiviseringar. Många investeringar innebär också fler möjlighet till sysselsättning, förklarar Isabel Enström (MP).
Budgeten beslutas av regionfullmäktige i höst.