Fler frågar om skyddsrum – så många finns på Gotland

Symbolen man ser på husfasader och källardörrar, vad innebär den egentligen? Och om kriget skulle komma, hjälper verkligen skyddsrummen? Den här typen av frågor har blivit vanligare enligt Lars Gråbergs på MSB.

Den så kallade svanhalsen ser till att det kommer in luft i skyddsrummet.

Den så kallade svanhalsen ser till att det kommer in luft i skyddsrummet.

Foto: Malin Stenström

Bilder2016-10-23 07:30

I takt med att ÖB och höga politiker talar om ett försämrat säkerhetsläge för Sverige blir också frågorna hur det egentligen står till med våra skyddsrum allt vanligare.

– Vi märker ett ökat intresse för frågan. Det är fastighetsägare och förvaltare men även privatpersoner som hör av sig, säger Lars Gråbergs som är skyddsrumshandläggare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Gotland har i dagsläget 346 skyddsrum och drygt 33 000 skyddsrumplatser. De flesta av dem har många år på nacken. De finns ofta i källare i hyreshus eller i andra större byggnader.

Under en period byggde många skyddsrum i sitt hemmagarage efter en informationskampanj om att man kunde få bidrag.

Skyddsrummen har samma viktiga funktion idag som för 30 år sedan menar Lars Gråbergs.

– De är avsedda för civilbefolkningen och dimensionerade för att klara de hot som skulle förekomma i ett krig.

Skyddsrummen är inte primära mål för en eventuell fiende menar Lars Gråbergs. Därför är de inte byggda för att klara en så kallad fullträff. Sådana skyddsrum, oftast i berg, finns det bara ett fåtal i landet.

De vanliga skyddsrummen ska däremot stå emot till exempel en tryckvåg.

Men klarar skyddsrummen verkligen dagens moderna vapen?

– Ja, absolut. Naturlagarna gäller ju på samma sätt som på 60- och 70-talen. En tryckvåg är densamma då som nu.

I händelse av krig ska skyddsrummen kunna ställas i ordning på två dygn. I utrymmena ska det finnas vattentankar, torrtoaletter och filter till ventilation bland annat. På MSB:s hemsida finns kartor över var alla skyddsrum är placerade. Lars Gråbergs anser att skyddsrummen generellt är i gott skick. De inspekteras var 10-15 år.

Anders Buskas har uppdraget att för MSB:s räkning inspektera de gotländska skyddsrummen. Han har inte hunnit med så många under den tid han haft uppdraget. Men han har hittat en del brister.

– Det kan vara dörrar som är förbyggda eller att utrustningen är inbyggd i nya väggar. Om en fastighet har sålts flera gånger kanske den nya ägaren inte ens är medveten om att det finns ett skyddsrum.

Lars Gråbergs på MSB önskar mer pengar för att inspektionerna ska kunna göras tätare. Han får stöd av Region Gotlands beredskapschef Christer Stoltz som efterlyser en allmänt större diskussion kring det civila försvaret i takt med att det militära försvaret rustas upp.

– Vi kan inte bara prata gröna bilar och gröna män. Vi måste också prata om hur vi skyddar befolkningen och viktiga samhällsfunktioner, säger Christer Stoltz.

Fakta om skyddsrum

Skyddsrum är till för att ge befolkningen ett fysiskt skydd i krig. De är konstruerade för att kunna skydda mot alla de stridsmedel som kan tänkas komma till användning. Skydd ges mot såväl stötvåg och splitter som gasbeläggning, biologiska stridsmedel, brand och joniserande strålning.

MSB har uppdraget att genom kontroller se till så att beståndet av skyddsrum vårdas och vidmakthålls på en sådan nivå att skyddsförmågan inte försämras.

Det är respektive fastighetsägare som har underhållsansvaret.

Källa: MSB

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om