Gotlandsruss på export till Spanien

Allt fler får upp ögonen för gotlandsrussen som landskapsvårdare. Bland de senaste att uppmärksamma rasens utmärkta egenskaper är spanjoren Pablo Garrido.

25 december 2017 16:00

Under tre års tid har tio gotlandsruss levt som vildhästar i ett tio hektar delvis skogsklätt hägn utanför Uppsala. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har noterat hur russens bete har skapat en större variation i landskapet och gynnat mångfalden av blommande örter och andra växter. Genom det har pollinerande insekter som fjärilar och humlor gynnats.

Efter senaste sommaren avvecklades projektet. Hugo, Hampe, Birk och de andra russen såldes. Resultaten har efter det presenterats vid en stor konferens i Belfast inför 1 500 deltagare. Runt om i Europa finns skogsbeten som på olika sätt är hotade, och nu lanseras gotlandsrusset som ett effektivt och billigt alternativ för att restaurera igenväxta ängs- och hagmarker. En satsning på russ skulle inte bara rädda landskapstypen utan på samma gång bidra till att stärka en hotad hästras.

Nu får russen ny uppmärksamhet. I en nyligen framlagd avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet har spanske jägmästaren Pablo Garrido studerat skogsbeten med ek i Spanien och Sverige. I arbetet har även ingått att se vilken roll gotlandsrussen kan ha för att bevara en landskapstyp som är mycket uppskattad i båda länderna.

– I de mer skogsklädda delarna minskade antalet små träd jämfört med kontrollområden utan hästar. På så vis bidrog russen till en öppnare och ljusare skog, med färre men äldre och större träd, berättar Pablo Garrido.

Både i Sverige och Spanien finns hot mot ängar och hagmarker med ek.

– Problemet i Spanien är att bönderna tjänar för lite på sin verksamhet. Det leder till att betet blivit allt mer intensivt och det för med sig att det blir allt glesare mellan träden, berättar han.

I Sverige är läget det motsatta. Beteshävden upphör och glesbevuxen skogsmark växer igen. Pablo Garridos slutsats är att gotlandsrussen kan vara ett bra alternativ för att restaurera igenväxta skogsbeten.

– I Sverige skulle russ göra stor nytta, säger Pablo Garrido och tillägger:

– I Spanien måste vi lösa problemet på annat sätt. Bönderna måste få bättre betalt för sina produkter, och det finns goda argument för det eftersom djur som föds upp i skogsbeten med ek har hög kvalitet.

Pablo Garrido har även undersökt vilket förhållande spanjorer och svenskar har till sina ängs- och hagmarker. Spanjorerna uppskattar främst den produktion som sker på marker med gles ekskog, och som resulterar i varor som kött, ost, olivolja och ved. Men även kulturella värden väger tungt. Landskapet ger en känsla av tillhörighet och tradition. Svenskarna uppskattar mer det betade skogslandskapets skönhet och biologiska mångfald, och värderar möjligheten till rekreation högt.

Så jobbar vi med nyheter
Per Leino