På Gotland tar Geab hjälp av helikopter, för att en gång om året ta reda på hur stolpar och utrustning mår. Under två veckor har Jens Hellström från Svensk Linjebesiktning spanat, medan piloten Fredrik Wikström manövrerat helikoptern på låg höjd nära ledningarna. Trots att 300 miljoner kronor de senaste två åren har investerats i underhåll, konstateras brister på det gotländska ledningsnätet. Bland annat längs linjen 171 och halva 173 mellan Slite, Kappelshamn och Hall.
– Stolparna har dömts ut tidigare av besiktningsmän, men de står fortfarande kvar. Om ingenting görs kommer de att ramla omkull, säger Jens Hellström.
Han har jobbat med besiktningar av elledningar i hela landet i 15 år.
– Det här är det sämsta jag har sett. De har sparat på underhållet och stolparna är säkert från 1960-talet, säger han.
Generellt menar Jens Hellström att underhållet av de gotländska ledningarna brister.
– Det är undermåligt underhåll överlag, säger han.
Vissa stolpar är så dåliga nertill att de har stålförstärkts. Han visar några som har ruttnat i toppen där ledningarna sitter. En annan lutar i sidled. Efter tidigare besiktning har ett rött och vitt varningsband som förbjuder all klättring med stolpskor spikats på.
När det gäller ledningsnät 171 och halva 173 är läget så illa att alltihop bör rivas, menar han.
– Rubbet behöver bytas, stolpar och ledningar.
Om Geab inte gör något bedömer han att risken för strömavbrott ökar, framför allt vintertid och vid fuktigt väder.
– De har skjutit på jobbet och sparat in de pengarna. Resurser måste ha saknats på underhållsavdelningen, säger Jens Hellström.
Jan Karlsson är vd på Geab, som beställt helikopterbesiktningen av nätet. Han vill inte kommentera de två linjerna som dömts ut på norra Gotland.
– När vi får ett protokoll går vi in och prioriterar investeringarna i förhållande till andra åtgärder vi behöver göra i vårt nät, säger han.
Men han håller med om att investeringarna, fram till för tre år sedan, var för låga i det befintliga nätet.
– Vi behöver rent generellt höja underhållsnivån. Det var därför vi höjde nätavgifterna – för att jobba ikapp underhållet, säger han.
På Gotland har elnätsavgiften höjts med 53 procent till 10 662 kronor per år under de senaste tre åren.
Under 2016 och 2017 har Geab lagt 300 miljoner kronor på det gotländska nätet. Jan Karlsson menar att den takten behöver hållas.
– Pengarna tar vi från vinsten. 2015 och 2016 delade vi inte ut någon vinst alls, för 2017 har vi i år lyckats dela ut 38 miljoner till ägarna, säger Jan Karlsson.
Det innebär 28,5 miljoner kronor till Vattenfall och 9,5 miljoner kronor till Region Gotland.
Efter beslut hos Energimarknadsinspektionen kan gotlänningarna efter år 2020 få billigare nätavgifter, beroende på hur det prövas i rättsliga instanser.
– Vi har inte fattat beslut om nya taxor ännu, säger Jan Karlsson.
Men klart är att sänkta nätavgifter kan kosta Geab omkring 60 miljoner kronor årligen, pengar som hotar det framtida underhållet.
– Det är en risk, säger han.
När nya ledningar ska dras eller gamla renoveras handlar det, enligt Jan Karlsson, oftast om kablar som grävs ner. Förutom helikopterbesiktning görs vart åttonde år en rötskadebesiktning från marken.
– Det är alltid så att man har nät med varierande åldrar. På Gotland har vi generellt ett yngre ledningsnät än landet i övrigt, säger Jan Karlsson.