2016 inleddes första kvartalet med ett minus på 21 miljoner kronor. Året slutade med minus 82 miljoner kronor, 14 miljoner kronor sämre än hälso- och sjukvårdsförvaltningen trodde i april.
Resultatet efter första kvartalet i år är ett minus på 21,3 miljoner kronor. Det förklaras främst med kraftiga utbrott av influensa, RS-virus och vinterkräksjuka. Det medförde bland annat att neddragningen av antalet vårdplatser måste senareläggas och ökade även kostnaderna för hyrpersonal kraftigt (46 procent).
– Vi fick en tuff start på året, och mycket av det var sådant som är svårt att påverka, säger hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) ordförande Stefaan De Maecker (MP).
Nu tror hälso- och sjukvårdsförvaltningen att 2017 kommer att sluta med ett underskott på 30 miljoner kronor. Trots att prognosen är att resten av året bara ska öka underskottet med 8,7 miljoner kronor är hälso- och sjukvårdsnämndens vice ordförande Inger Harlevi (M) inte nöjd:
– Vi har fått en så generös budget att det måste gå att klara ett nollresultat, även om början av året var en extraordinär period med influensa och vinterkräksjuka. Det går inte att hävda att det inte går att hämta in de extra kostnaderna.
Vid morgondagens sammanträde kommer Inger Harlevi att kräva åtgärdsförslag för att nå ett nollresultat.
– Det är inte oppositionens uppgift att komma med förslag, men jag tycker man ska titta på kostnaderna för hyrpersonalen. Många inom sjukvården slutar på grund av missnöje. Det går att spara hur mycket som helst genom att se till att personalen mår bra, säger hon.
Även för Stefaan De Maecker är målet att nå ett nollresultat.
– Det är vårt uppdrag, men vi måste samtidigt se till vad som är realistiskt att spara. Det har förvaltningen gjort i sin prognos, säger han.
Våren 2016 begärde HSN extra pengar av regionfullmäktige, som därmed satte nivån för vad som var realistiskt att spara.
– Vi kanske behöver be om extra anslag även i år, men ännu är det inte aktuellt, säger Stefaan De Maecker.
För att hålla kostnaderna nere finns flera sparförslag. Neddragningen med sju vårdplatser på lasarettet, som GA tidigare skrivit om, ska spara fem miljoner kronor. Lika mycket ska sparas genom att minska utomlänsvården.
Genom att minska behovet av hyrpersonal ska tio miljoner kronor sparas. För att uppnå den summan måste dock kostnaden minska med 20 miljoner kronor, jämfört med vad hyrpersonalen kostade 2016. Här hoppas Region Gotland på att det nationella arbetet som pågår för att minska beroendet av hyrpersonal ska ge effekt.
Under januari- mars ökade kostnaden för hyrpersonal med fem miljoner kronor, ett plus på 46 procent.
Övriga kostnader ska minska med fem miljoner kronor.