2005 upptÀcktes de första sjuka almarna i BÀl och Vallstena pÄ Gotland. Samma Är började arbetet med att hugga ned sjuka trÀd för att förhindra spridning. Alm vÀxer pÄ hela Gotland men Àr koncentrerad till ett brett bÀlte mitt pÄ ön.
ââAlmsjukan kom till Sverige pĂ„ 30-talet. Hur vet vi inte riktigt, sĂ€ger Amanda Overmark, skogskonsulent som har inventerat almar för Skogsstyrelsen under tre somrar.
ââNĂ€r almen blivit smittad gĂ„r det ofta fort. TrĂ€det dör pĂ„ ett par veckor.
Almsjuka Àr en svampsjukdom som tÀpper igen trÀdets kÀrlstrÀngar, eller vattenledningar. Man kan sÀga att almen stryps och till sist dör.
Hörsne tillhör en av de vÀrst drabbade socknarna. Dagen dÄ GT fÄr följa med pÄ en inventering, tar vi oss ut i en hage i Norrbys Hörsne. Innan besöket har Amanda och hennes medhjÀlpare Ulf Erlandsson och Anders Berglind, bÄda skogsarbetare, informerat markÀgare om besöket.
ââDe flesta Ă€r tacksamma och förstĂ„r att det Ă€r viktigt att hitta sjuka almar för att förhindra spridning, sĂ€ger Amanda.
FÄr ni mÄnga tips om sjuka trÀd?
ââDels fĂ„r vi tips. Men vi har ocksĂ„ med oss kartor, berĂ€ttar Amanda och plockar upp en karta som Ă€r full av rosa prickar. Prickarna visar var man hittat sjuka bestĂ„nd de senaste fem Ă„ren.
ââHĂ€r finns ocksĂ„ lövtrĂ€domrĂ„den som Ă€r inringade i gult. DĂ€r kan vi hitta almar.
Amanda, Ulf och Anders sprider ut sig i hagen bland nyfikna kor. Med vant öga kikar de upp mot trĂ€dtopparna för att se om almarna âflaggarâ - alltsĂ„ visar att de Ă€r sjuka. Gula eller bruna blad i toppen tyder pĂ„ almsjuka. Ulf Erlandsson stannar till vid ett trĂ€d.
ââAmanda, ser inte det dĂ€r misstĂ€nkt ut?
ââNja... eller jo, svarar Amanda. Det Ă€r sjukt. Det sĂ„g ju helt friskt ut tidigare i veckan. Men nu mĂ„ste vi rödmarkera det.
Sjuka trÀd markeras med röd sprejfÀrg och kommer att huggas ned i höst.
ââTrĂ€den tas ned och transporteras ut för att flisas. Sedan mĂ„ste fliset brĂ€nnas för att fĂ„ död pĂ„ svampen, berĂ€ttar Ulf.
Almsjukan sprids med almsplintborren som bÀr med sig svampsporer frÄn sjuka trÀd till friska. Sjukdomen kan Àven spridas via rötterna till nÀrstÄende almar och via verktyg som smittade sÄgar. Obarkad almved kan ocksÄ föra med sig almsplintborren till nya omrÄden.
ââAlmsplintborren dras ofta till skadade trĂ€d. DĂ€rför avrĂ„der Skogsstyrelsen ocksĂ„ frĂ„n att klappa almar pĂ„ Gotland.
LÀngst in i hagen nÄr vi en öppen yta. HÀr har sjuka almar huggits ned och transporterats bort tidigare Är. I stubbarna har Ecopluggar slagits i. Pluggarna innehÄller ett gift som förhindrar rotuppslag som bÀr smittan. Amanda ser lite sorgsen ut.
ââVi gör ju det hĂ€r för att vi vill rĂ€dda almarna hĂ€r pĂ„ Gotland. De behövs för den biologiska mĂ„ngfalden. Det finns till exempel flera rödlistade lavar som Ă€r knutna till almen. Det Ă€r riktigt tungt de dagar man rödmarkerat 300 almar som mĂ„ste bort.
ââJag tycker det Ă€r vĂ€rst nĂ€r man tvingas sĂ„ga ned ett gammalt vĂ„rdtrĂ€d som nĂ„gon vuxit upp med, sĂ€ger Ulf.
Men arbetet har burit frukt. Förra Äret rapporterades 25 procent fÀrre almsjuka trÀd jÀmfört med Äret innan. Arbetet har finansierats med hjÀlp av bland annat EU-pengar de senaste fem Ären. I sommar har NaturvÄrdsverket och Skogsstyrelsen skjutit till pengar. Men vad som hÀnder nÀsta Är, vet ingen.
ââVi hoppas verkligen att arbetat ska fĂ„ fortsĂ€tta. Om det finns en plats dĂ€r almsjukan skulle gĂ„ att utrota, sĂ„ Ă€r det pĂ„ Gotland. Det Ă€r möjligt, avslutar Amanda Overmark.