I april 2019 beslutade Högsta domstolen att inte ta upp mark- och miljööverdomstolens avslag för SMA Minerals och Nordkalks ansökningar om kalkbrytning. Därmed var de långa processerna om kalkbrytning framme vid en definitiv slutpunkt.
Efter det har bolagen haft ett år på sig att stämma staten och begära intrångsersättning. Det har båda gjort. Nordkalk begär 2 368 379 000 kronor. Bolaget fick i juni 2014 tillstånd att bryta 61,7 miljoner ton, fördelat på cirka 30 år. Stenen bedöms ha ett värde på 17-20 miljarder kronor och kravet grundar sig på beräknad vinst minus investeringar.
SMA Mineral begär 8 745 099 358 kronor. Hur bolaget kommit fram till en mycket högre summa får inte GA veta, eftersom uträkningen finns i en bilaga som mark- och miljödomstolen hemligstämplat och inte lämnar ut. Båda bolagen påpekar att summorna kan komma att justeras.
– Det kommer säkert att hållas förlikningsförhandlingar, men det rör sig om stora belopp så det kan bli svårt att komma överens, säger SMA:s ombud Erik Nerep, som är professor vid rättsvetenskapliga institutionen vid Handelshögskolan i Stockholm.
Media spelar en stor roll när bolagen ska styrka sina krav, särskilt synen på ministerstyre. Båda åberopar en debatt i P1 Studio 1 den 31 augusti 2012 mellan dåvarande miljöministern Lena Ek (C) och Åsa Romson (MP). Debatten hölls med anledning av de sammandrabbningar mellan polis och demonstranter som pågick i Ojnareskogen.
I debatten upprepar Lena Ek att förhandlingarna i domstol måste slutföras utan statlig inblandning, medan Åsa Romson ansåg att staten kunde gripa in för att skydda naturområdet. SMA citerar ett inlägg på Twitter som Åsa Romson skrev dagen efter debatten: ”Att ta sitt ministeransvar är inte något förbjudet ministerstyre, Ek!”
– Det är relevant att lyfta fram just den debatten. Den visar att Åsa Romson var mycket aktiv för att få ett beslut om att skydda området, säger Erik Nerep.
2014 vann Socialdemokraterna valet och bildade regering med Miljöpartiet. Åsa Romson utsågs till miljöminister. Kort tid efter regeringsbildningen utfärdade Naturvårdsverket ny vägledning till tolkning av den tidigare regeringens uppdrag om översyn av Natura 2000-nätverket. Bland annat infördes ”toppobjekt”, ett nytt begrepp som kom att gälla Ojnareskogen.
– Det visar att det var en oerhörd toppstyrning, hävdar Erik Nerep.
Att översynen fick avgörande betydelse för domstolsprövningen framhålls med det faktum att mark- och miljööverdomstolen, som skulle meddela SMA:s dom i maj 2015, sköt upp beslutet i väntan på regeringens Natura 2000-beslut, som kom den 31 augusti 2015.
– Det är mycket förvånande och oerhört sällsynt att en domstol skjuter upp ett avgörande för att invänta ett regeringsbeslut, säger Erik Nerep och tillägger:
– Hade domstolsförhandlingarna fortsatt utan regeringens inblandning och det ändå blivit stopp för kalkbrytningen hade SMA inte kunnat ställa några ersättningskrav alls. Regeringens Natura 2000-beslut var avgörande, och bolaget stod med en fastighet som helt saknar värde.
Intrångsersättning betalas bland annat när staten (Trafikverket) exproprierar mark för att bygga vägar. Enligt Erik Nerep är det ovanligt att ersättning begärs på grund av politisk inblandning.
– Det finns exempel, men inte att inblandningen varit i den omfattningen som i det här fallet. Det har jag inte varit med om tidigare.