Under åren 2014 och 2015 uppmättes rekordhöga halter av partiklar i luften i Visby, vilket nyhetsmagasinet Horisont nyligen avslöjade. I dammet från gatorna finns små partiklar, så kallade PM10, som kan tränga in i lungorna och vara farliga för hälsan.
– Dammet lägger sig som ett lager på fasaden, fönster och buskar och så vet man att det är något man drar i sig. Det är ohälsosamt och det lägger sig som ett lager på allt, säger Mats Jonsson som bor vid den hårt trafikerade gatan Follingboväg i Visby.
Trots att regionen har varit på plats och sopat gatan så ligger dammet kvar.
– De försöker sopa men de har så små resurser att de inte kan få bort allt damm, säger han.
Under flera år har Visby inte kunnat leva upp till EU:s krav på partikelhalter och Naturvårdsverket har krävt att ett åtgärdsprogram skulle färdigställas 2016. Men åtgärdsprogrammet har inte tagits fram.
– Vi är några som jobbar med ett åtgärdsprogram nu, säger Mattias Gerdin, miljöskyddsinspektör i Region Gotland.
Vad de höga partikelhalterna beror på är det än så länge ingen som säkert kunnat fastställa.
– Till en början undersöker vi orsaken. Vi ska ta reda på exakt vad partiklarna består av, om det är asfalt som rivits upp av dubbdäck, om det är sanden vi sandar med eller om det är något annat, säger Mattias Gerdin.
Partikelhalterna i Visby ligger exempelvis långt över partikelhalterna i luften på den hårt trafikerade Hornsgatan i Stockholm, vilket har förvånat många gotlänningar.
– Vi är väl lite förvånade över att vi överskrider gränsvärdena överhuvudtaget. Ofta är det sammankopplat med mycket biltrafik och det har vi inte här. Av den anledningen är vi förvånade men samtidigt har de större städerna kommit längre och tagit fram åtgärdsprogram. Innan de vidtog åtgärder på Hornsgatan i Stockholm så hade de också höga värden, säger Mattias Gerdin.
Ambitionen är att åtgärdsprogrammet ska vara färdigt så fort som möjligt.
– För min del tycker jag att det ska vara klart i år och att vi ska kunna vidta åtgärder så att vi inte överskrider gränsvärdena nästa år, säger han.
Redan nu har regionen provat ett antal åtgärder som att ta upp sanden från vägarna så tidigt som möjligt. På vissa gator har man även provat att blanda in salt i vattnet vid sopning.
– Normalt vattnar man i samband med sopningen och om man blandar i salt så ska det damma mindre, säger Mattias Gerdin.
För att mäta partikelhalterna används särskilda filter som byts varje vecka. Filtren har skickats in på analys men provsvaren har ännu inte kommit tillbaka.
– Att använda något sorts bindemedel skulle kunna vara en lösning. Vad jag vet så finns det andra bindemedel att använda istället för salt, men förmodligen är det dyrare, säger Mattias Gerdin.
Förutom att salt orsakar rost på bilarna, är en av anledningarna till att man inte vill använda salt att Visby är klassat som vattenskyddsområde och salt skulle kunna tränga ner och förorena vattnet.
– Man vill inte göra saker som kan påverka vattnet, säger Mattias Gerdin.
Under åren 2014 och 2015 överskreds gränsvärdena för partikelhalterna i Visbys luft under 46 respektive 38 dygn. Enligt EU:s direktiv får halterna inte överskrida gränsvärdena under fler än 35 dygn.