Förra veckan framkom mediauppgifter om att Solbergaskolans rektor kontaktat berörda föräldrar sedan drogmisstankar uppstått bland mellanstadieeleverna.
LÄS MER: Oro för droger bland ungdomar på Solbergaskolan
Det var endast ett av flera samtal under flera års tid och ett led i skolans allmänna vaksamhet.
– Trötthet, oanmäld frånvaro eller att elever på andra sätt bryter tidigare mönster är tecken att ta på allvar. Då finns vi där och stör, säger Kerstin Andersson, som också betonar det nära samarbetet med skolsköterska och två sedan årsskiftet anställda socialpedagoger.
Under många år har polisen larmat om att drogdebuten sker i allt yngre åldrar. Än så länge finns inget som tyder på att trenden vänt, snarare tvärt om.
Conny Johansson har arbetat som polis sedan 2004 och för honom är bilden tydlig:
– När jag började skedde debuten oftast i gymnasieåldern och så är det för all del än i dag. Men bland vissa sker debuten betydligt tidigare, det är något vi inte såg förr på samma sätt.
LÄS ÄVEN: Inga droger har påträffats med hund
Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, anmäldes under juni månad 117 narkotikabrott på Gotland, att jämföra med 47 stycken samma period året före.
Siffrornas valör är naturligtvis kompatibel med polisens insatser, men oavsett det finns problematiken i samhället.
Cannabis, som hasch och marijuana, är de vanligast förekommande drogerna. Dessa brukar kallas ”en inkörsport” mot tyngre missbruk.
Även bensodiasipiner, det vill säga narkotikaklassade mediciner, förekommer i allt större mängd.
Preparaten beställs på nätet eller hämtas i storstäderna, främst Stockholm och Malmö.
– Vår uppfattning är att det här är typer av narkotika som är etablerad på Gotland. Cannabis används inte bara som helgdrog utan alla dagar i veckan, ibland som alternativ till alkohol, vilket är en tydlig attitydförändring.
LÄS ÄVEN: ”Vem bryr sig?” har gemensam vision
Även den så kallade partydrogen kokain anses etablerad som året runt-drog. Hösten 2014 drog en spice-våg över Gotland, men den har dock lagt sig sedan länge.
Conny Johansson ser, säger han, en förändring över tid.
– Jag ser fler påverkade människor än när jag började som polis. Jag behöver inte vara länge på öster förrän jag med mina polisögon ser narkotika byta ägare.
Det är på just gatunivå som polisen på Gotland arbetar. Narkotika är ett av fyra prioriterade områden inom verksamheten, baserat på medborgardialoger och intern erfarenhet. De andra tre är våld, trafik och mindre stölder, så kallade mängdbrott.
– Det är medborgarlöften som syftar till ett tryggare samhälle. Det upplevs obehagligt med påverkade människor och därför tar vi tag i det, säger Conny Johansson.
De allra flesta insatser rör ringa narkotikabrott, det är på den nivån den lokala polisen främst arbetar.
På högre nivå hanteras tyngre ärenden, liksom internationell spaning.
– Men som lokalpolisområde attackerar vi på gatunivå, säger Conny Johansson.
Det görs i samverkan med skolor, ungdomsgårdar, intresseföreningar. Ett samverkansavtal är skrivet med Region Gotland innebärande att det under 2017 är fokus på just narkotika.
Hur många på ön som använder illegala droger är, säger Conny Johansson, svårt att sätta någon siffra på.
– Den som upptäckts en gång har ögonen på sig. Men det finns förstås ett stort antal som vi inte har en aning om. Mörkertalet är förmodligen väldigt stort.
Dock ser polisen en tydlig koppling mellan narkotikan och annan brottslighet, som våld, stölder och utpressning.
Vad beror ökningen över tid på, som du ser det?
– Inte minst tillgängligheten. Ungdomar är medvetna om att drogerna finns, många går att beställa på nätet och så sprids de bland kompisar.
Det här ställer stora krav på föräldrar och andra vuxna i ungdomars närhet. Att vara onödigt nyfiken är att vara omtänksam.
– Jag har hittills aldrig träffat en förälder vars magkänsla varit fel. Ofta kan de på dagen säga när någonting förändrades. Det är naturligtvis stora tragedier som utspelas när vi knackar på för en husrannsakan, säger Conny Johansson.