187 500 nya lärare behöver anställas på heltid i Sverige fram till år 2031, enligt en prognos från Skolverket. Störst är efterfrågan på lärare i grund- och förskolan. På Gotland handlar det om 1 100 nya lärare, vilket är ungefär lika många som idag är i tjänst. Men enligt Lärarnas riksförbund har lärare den senaste tiden också valt att lämna yrket, eller i vissa fall Gotland.
– Låga löner har lett till att lärare har sagt upp sig. Det har i sin tur gjort att arbetsförhållandena för de lärare som stannat kvar har försämrats. Till exempel har lärare fått ansvara för större klasser med fler elever, säger Rosita Sundh, Gotlands kommunombud i Lärarnas riksförbund.
Hon menar också att förstelärarreformen inneburit att lärare fått arbeta övertid, då ingen extra tid avsatts för de nya uppdragen som förstelärarna har fått. Hon tycker att regionen borde ha skjutit till mer pengar för att kunna genomföra reformerna.
– Här har politikerna inte satsat en enda krona, och förvaltningen kan inte göra något utan pengar. Det handlar om att prioritera skolan. Region Gotland måste satsa på skolan för att människor ska vilja stanna på ön, säger hon.
Brittis Benzler (V), som är ordförande i barn- och utbildningsnämnden på Gotland, menar att politikerna i regionen är väl medvetna om att de måste göra läraryrket mer attraktivt.
– För oss handlar det om att skapa arbetsplatser där lärare trivs och att satsa mer pengar på lärarnas löner, säger hon.
För att lyckas rekrytera fler lärare de närmsta åren menar Brittis Benzler att regionen måste arbeta för att göra Gotland till en attraktiv plats där lärare vill bosätta sig. Detta genom att exempelvis bygga fler bostäder på ön. Enligt Brittis Benzler har resten av Sverige samma problem som Gotland när det kommer till att rekrytera och behålla lärare, men på Gotland har lärarlönerna tidigare legat under medel i jämförelse med resten av Sverige. Det hoppas Gotlands politiker kunna ändra på under 2018.
– I slutet av november förra året beslutade vi att satsa extra pengar på lärarlöner under 2018, säger Brittis Benzler.
Det är närmare bestämt 7,3 miljoner kronor extra som barn- och utbildningsnämnden får i år. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden får i sin tur 1,5 miljoner kronor. Pengarna är en satsning på både jämställdhet och bristyrken under 2018, varar läraryrket tillhör den sista kategorin. Exakt hur stor del av pengar som kommer satsas på lärarlöner är ännu inte bestämt.