2006 reste Kenneth Bergstedt till Filippinerna för att besöka sin flickvän Wilma och hennes familj. Besöket blev omtumlande. Folk levde i fattigdom och i ständig kamp för att överleva dagen. På ön Bohol i den lilla byn Tupas föddes ett frö om att göra något stort. Kenneth började undersöka möjligheterna att skapa ett barnhem för de utsatta gatubarnen. Wilmas föräldrar, makarna Batino, fick frågan om de kunde tänka sig att förestå ett sådant hem och om ett stycke mark som de ägde skulle kunna bli platsen för barnhemmet. Så blev det.
– Jag hade ingenting, berättar Kenneth Bergstedt.
– När jag kom hem till Klintehamn började jag panta flaskor och i dag tänker jag att om jag kan... då kan alla!
Fler anslöt sig till arbetet med att förverkliga drömmen om ett barnhem. Gruppen startade den ideella föreningen C.O.S, Children of Santo Niño.
I dag, tio år senare, driver föreningen barnhemmet med hjälp av, numera, Kenneths svärföräldrar på plats. Föreningen har också en loppis i det gamla stationshuset i Klintehamn och arrangerar varje år eventet "En dag för barn i världen". Man samlar fortfarande pantflaskor och letar sponsorer. Sju barn bor för närvarande i hemmet och går i den lokala byskolan.
– Det finns plats för max tio barn. Vi vill att det ska vara som en familj. Om vi får möjlighet, startar vi hellre ett nytt barnhem för att behålla familjekänslan. Jag drömmer om att familjehemmet i framtiden ska bli mer självförsörjande.
Kenneth Bergstedt berättar att man just startat ett fadderbarnprojekt som ska ge barn möjlighet till skolgång och en tryggare framtid. Men allt arbete kostar förstås. Varje krona går oavkortat till ändamålen och trasaktionerna sker utan mellanhänder berättar Kenneth.
– Att det faktiskt är svärföräldrarna som sköter om barnhemmet är den viktigaste förutsättningen för att det här har blivit ett pålitligt projekt. Sen är vi ett härligt gäng här i Klintehamn. Vi har ett rullande schema på loppisen och folk lämnar in saker som vi kan sälja.
Trots att föreningen funnits i snart tio år upplever Kenneth att många gotlänningar inte känner till vad som pågår i Klintehamn. Däremot upplever han att många utanför ön fått upp ögonen för arbetet.
– Jag har just kommit hem från München där jag pratade om barnhemsprojektet och fick stående ovationer. Jag var faktiskt inbjuden av en man som är uppväxt i Hemse men bor i Österrike i dag. Han läste om barnhemmet på Facebook och nu vill han göra samma sak och starta ett barnhem i Rumänien. Det är häftigt att kunna starta något utifrån en magkänsla. Jag förstår inte riktigt hur man kan komma hem från en sådan resa som jag gjorde för tio år sedan och bara låta livet fortsätta som vanligt.
LÄS MERom barnhemmet här.