Trafikverket har tvingats leda bort grundvatten med en nödlösning sedan man 2010 grävde bort en klintkant vid Stajnkrogen i Väskinde. Utan miljötillstånd fräste man 2012 upp ett 350 meter långt uppsamlingsdike och grävde en brunn i dikets norra del.
Mark- och miljödomstolen ger i efterhand tillstånd för åtgärderna, och ger även Trafikverket tillstånd att gräva en brunn i dikets södra del. Arbetena ska utföras 1 november- 15 februari för att minska påverkan på växtlighet. Trafikverket vill inleda arbetet så fort som möjligt, eftersom det både är riskabelt och dyrt med nuvarande pumplösning.
Berörda fastighetsägare och även länsstyrelsen och SGU (Statens geologiska undersökning) har haft invändningar mot Trafikverkets förslag. Några fastighetsägare har påpekat att området nedanför Stajnkrogen försumpats, medan andra har noterat att vattennivån i deras brunn sjunkit.
Domstolen anser dock att de försämringar som noterats orsakats av Trafikverkets provisoriska lösning. Nu dimensioneras ledningar som ska klara av att leda bort vatten motsvarande 100 millimeter regn under en fyradygnsperiod.
Det finns dock osäkerhet om åtgärdernas påverkan på omgivningen. Tiden då det är möjligt att lämna skadeståndsanspråk förlängs därför från fem till tio år, och Trafikverket åläggs att under den tiden två gånger per år kontrollera vattenkvalitet och nivå i de brunnar som ligger inom påverkansområdet.
Trafikverket hoppades att miljödomen skulle lösa alla vattenproblem vid Stajnkrogen. Domstolen ger dock bara tillstånd att leda bort grundvatten. För det dagvatten som tas omhand från vägbanan krävs en ny ansökan.
Innan cykelbanan började byggas fick berörda markägare ersättning för intrånget. Tre fastighetsägare har efter det fått ersättning för skador som orsakats av vibrationer från anläggningsarbetena.
Några fastighetsägare är dock inte nöjda, utan vill ha ytterligare ersättning för olika typer av intrång och påverkan. Domstolen konstaterar dock att de kraven inte kan tas upp i det aktuella målet.
Domstolen prutar även på ersättningen till markägarna. En av dem lade ner 177 000 kronor på att ta fram ett eget förslag. Med övriga utlägg uppgick kravet på 325 000 kronor. Domstolen underkänner kravet på ersättning för den egna utredningen, och beviljar bara 48 000 kronor i ersättning.
En annan fastighetsägare får sitt ersättningskrav sänkt från 63 000 till 40 000 kronor.