Sjöräddningssällskapet begär förstärkning

Hittills i år har Sjöräddningssällskapet i Fårösund fått in fler larm än vad som brukar komma in under ett helt år. De arbetar ideellt och än så länge har de haft resurser att hjälpa till, men nu behöver de få in fler frivilliga.

11 augusti 2017 09:45

En vanlig sommar får Sjöräddningssällskapet fem till tio skarpa larm om året. Hittills i år är de uppe i tolv skarpa, däribland drunkningsolyckan vid Digerhuvud på Fårö.

– Skarpa larm är där vi vet att det är illa eller där vi inte vet hur läget ser ut. Det kan vara allt från drunkningsolyckor till badleksaker som drivit ut från stranden där vi inte vet om någon människa har åkt med, säger Tomas Lerberg som är sjöräddare i Fårösund.

Idag är de omkring 35 personer som arbetar ideellt fördelat på tre enheter på ön. Trots ökningen av larm har sällskapet kunnat rycka ut och hjälpa till, men inom en snar framtid kommer de att behöva förstärkning om de ska kunna fortsätta sitt arbete.

– Folk flyttar och går i pension. Vi är alltid i behov av fler frivilliga. Vi strävar efter att bli mer jämställda i vår styrka. Som det ser ut nu är det en majoritet av män, därför vill vi såklart ha in fler kvinnor, säger Tomas Lerberg.

Enligt honom är volontärernas olika livs- och yrkeserfarenheter som lyfter Sjöräddningssällskapet.

Den som är över 16 år och kan simma 200 meter kan arbeta i sällskapet. Det krävs inga förkunskaper och ingen tvingas till något den känner obehag för.

­– Vi som är med i Sjöräddningssällskapet vet vad vi har gett oss in på och att det inte alltid är solskenshistorier vi kommer hem med. Men ingen tvingas till något. Om en i besättningen känner sig osäker eller rädd behöver hen inte åka med eller får avbryta sin insats, säger Tomas Lerberg.

Men alla dagar är inte tunga. Tomas Lerberg minns ett larm som de fick in för några år sedan. En ensamseglare hade gått på grund och ringde efter hjälp. Eftersom mannen verkade må bra trots omständigheterna tog Tomas Lerberg och kollegorna det lugnt när de åkte ut. Halvvägs ut till den nödställde tappar de kontakten med seglaren. Då gick larmet över till skarplarm. När de kom fram fann de mannen ståendes i midjedjupt vatten.

– Han hade stått där i vattnet i tre timmar och var både nedkyld och utmattad. När vi nådde honom kollapsade han i våra armar, säger han.

Men allting slutade bra. Tomas Lerberg och kollegorna fick in mannen till land och efter en sjukhusvisit kunde mannen senare segla hem igen.

­– Många upplever en trygghet över att vi finns. Jag har själv varit i sjönöd och vet hur det känns, säger Tomas Lerberg.

Förebygg olyckor till havs

Ha alltid flytväst på. Oavsett om du är i båten eller på bryggan, långt ut till havs eller vid grunt vatten. Flytvästen kan rädda liv.

Gå med i en båtklubb. Många klubbar håller utbildningar i båt- och personsäkerhet för sina medlemmar.

Ha telefonen i ett vattentätt fodral. På många båtar är mobilen det enda kommunikationsmedlet. Se till att telefonen alltid ligger i en plastpåse eller ett vattentätt fodral så att du alltid kan kontakta hjälp.

Lär dig läsa sjökort. Tekniken låter oss styra det mesta från surfplattan eller telefonen. Om tekniken dör kan det vara bra att kunna läsa av ett sjökort som är en karta för navigering till havs.

Tomas Lerberg, Sjöräddningssällskapet Fårösund

Så jobbar vi med nyheter
Patricia Ståhl