Storsatsning på Gotlands försvar

Regeringen, M, KD och C har nått en försvarsöverenskommelse. Enligt den ska försvarsanslagen höjas med 10,2 miljarder kronor sammanlagt för åren 2016-2020.

17 april 2015 10:51

Försvarsminister Peter Hultqvist presenterade försvarsöverenskommelsen och han säger att Gotland får ett mekaniserat kompani med 150 soldater och ett stridsvagnskompani med 80 soldater.

– Det var ett misstag att avmilitarisera Gotland, och det rättar vi till, säger Mikael Oskarsson (KD).

Efter tio dagars intensiva förhandlingar har regeringen, M, KD och C enats om försvaret.

Försvarsanslagen höjs med 10,2 miljarder kronor sammanlagt för åren 2016—2020.

– Vi sätter Sveriges intresse i centrum, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

På en presskonferens i regeringskansliet beskrev han överenskommelsen som "unik" i sin bredd och tackade M, C och KD.

Uppgörelsen ska innebära en förstärkt förmåga på en rad punkter. Hultqvist radade upp några exempel:

En stridsgrupp ska upprättas på Gotland från 2018 med bland annat ett stridsvagnskompani, ubåtsjaktsförmågan ska stärkas genom en rad investeringar, den långsiktiga materielförsörjningen ska utredas till nästa försvarsberedning, en expert ska analysera internationella samarbeten men inte alliansfriheten, och en i praktiken delvis återinförd värnplikt ska utredas.

– Det är inga dåliga satsningar. Det betyder mycket, säger Hultqvist, samtidigt som han medger att det är mindre än vad Försvarsmakten hade önskat och inte uppfyller alla de behov som Försvarsberedningen kom fram till i våras.

Internationell signal

Allianspartierna ville utreda för- och nackdelar med ett svenskt Natomedlemskap. Nu blir det en utredning om internationella samarbeten, men inte om Sveriges alliansfrihet. Det har varit viktigt för regeringen.

Uppgörelsen sänder en signal internationellt om att Sverige reagerar på säkerhetssituationen i omvärlden, att Sverige är en garant för fred och stabilitet i norra Europa och att försvaret av det svenska territoriet är i fokus, anser Hultqvist.

Partierna framhöll att hela 75 procent av riksdagen står bakom uppgörelsen.

Den stora stötestenen i förhandlingarna var hur mycket försvarsanslagen ska höjas. Regeringens utgångsbud var sex miljarder kronor sammanlagt för de fem åren. Moderaterna krävde tio miljarder. Under förhandlingarnas gång har M, C och KD drivit en anslagshöjning på 13,7 miljarder kronor.

Höjningen på 10,2 miljarder kronor, innebär drygt två miljarder kronor extra i snitt per år. Det är drygt 800 miljoner kronor mer årligen än regeringens utgångsbud men hälften av vad Försvarsmakten ville ha, i snitt fyra miljarder kronor mer per år.

FP hoppade av

Alla de pengar som partierna enats om är inte heller helt nya. Där ingå en omfördelning från internationella insatser till Sveriges försvar och kompensation för höjda utgifter i framtiden, bland för att arbetsgivaravgifterna för unga ska höjas.

Folkpartiet hade krävt 3,4 miljarder kronor i årlig anslagshöjning och hoppade i måndags av förhandlingarna, eftersom partiet bedömde att regeringen inte skulle sträcka sig så långt. Dess förhandlare Allan Widman tycker att det var rätt av FP att hoppa av eftersom överenskommelsen ligger för långt ifrån vad hans parti krävt. Han tycker att försvaret är den stora förloraren och är besviken över hur överenskommelsen blev.

– Pengarna räcker till att täppa till en del av hålen, men andra hål kommer att fortsätta läcka, säger Widman.

– Detta leder inte till att vi stärker Sveriges försvarsförmåga. Vi löper en risk att tappa i operativ förmåga på några års sikt.

Så jobbar vi med nyheter
Ämnen du kan följa