Tomter riskerar bli värdelösa

Två familjer med husplaner är i knipa. Trots tidigare bygglov på samma plats kommer Region Gotland att göra tummen ner på grund av salthaltigt vatten.

7 maj 2019 06:30

Det är ledsna människor Gotlands Tidningar träffar i Friggars, Boge, vid två byggklara tomter. Här hade Annika och Fredrik Lans tänkt slå sig ner permanent. På tomten intill hade Johan Formgren och Anna Josephsson tänkt bygga ett fritidshus, anpassat till sin funktionshindrade son Sigge. Men:

– Här slutar drömmen, säger Johan.

Familjerna är i en rävsax. De köpte tomter för vardera en halv miljon kronor i övertygelsen om att allt var ok. Det fanns vatten framdraget, infiltration för avlopp och el fram till tomten. Det fanns också bygglov efter tidigare ägare, men bygglov som avser helt andra hus än de tänkt sig. 2018 byggdes ett hus på områdets tredje tomt, för fastboende som nyttjar det gemensamma vattnet och avloppssystemet.

De gamla byggloven motsvarade inte familjernas behov.

– I vårt fall fanns ett bygglov från 2016 för ett hus på 120 kvadratmeter med en komplementbyggnad på 60 kvadratmeter, säger Johan Formgren.

– Det skulle bli alldeles för dyrt. Och det skulle inte vara anpassat för Sigge. Vi behöver badrum och sovrum med plats för hjälpmedel, säger Anna Josephsson.

För Annika och Fredrik Lans är situationen omvänd. På deras tomt finns ett gällande bygglov, men för ett dåligt isolerat fritidshus – samtidigt som de låtit rita ett hus med bra energivärden för åretrunt-boende. Nytt bygglov sökte de i december förra året.

– Men vi har fått beskedet från Region Gotland att det kommer att avslås, på grund av för hög kloridhalt i vattnet, berättar Annika Lans och fortsätter:

– Men det är ju samma vatten som man godkänt till ett annat slags hus!

Nu, menar de, är risken att satsat sparkapital är bortkastat.

Miljö- och byggnämndens ordförande Eva Ahlin (C) känner till fallen:

– Det är jätteknepigt och jag vill verkligen hitta en väg framåt. Men förvaltningen kommer inte att kunna göra annat än att föreslå avslag på bygglov – och politiken kanske inte kan fatta något annat beslut – om vattenuttag riskerar att förstöra andra brunnar.

Salthalten i den gemensamma brunnen kan åtgärdas med filter. Problemet är risken för påverkan på intilliggande fastigheter.

Borde inte Region Gotland ha stoppat gemensamhetsanläggningen redan från början?

– Förvaltningen utgick från Sveriges Geologiska Undersöknings kartor, som brukar stämma. Det är ett sätt att göra bygglovprocessen smidigare. Med en annan hantering skulle många behöva göra vattenprover helt i onödan, svarar Eva Ahlin.

Familjerna har ett förslag om att tillfälligt få utnyttja gemensamhetsanläggningen för sina önskade hus, i väntan på anslutning till kommunalt vatten. Eva Ahlin är tveksam, med tanke på den tid det kan komma att ta. Hon menar att möjligheten att anlägga ytterligare en brunn borde undersökas. Problemet då är att man hamnar för nära åkermark.

– Några få meter, säger Annika Lans.

De ska dock pröva förutsättningarna för att eventuellt köpa till mark. Sedan kan en ny brunn också visa sig ha för hög kloridhalt.

Bygglovet som Annika och Fredrik Lans har går ut före midsommar.

– Så nu börjar vi bygga – det hus vi inte vill ha, säger hon.

Johan Formgren och Anna Josephsson kommer att söka bygglov, medvetna om att det kan visa sig vara ett fruktlöst försök.

Fler brunnar kan minska risk

Gotlands brunnar är känsliga för saltvatteninträngning. För djupt borrade brunnar får kontakt med saltrikt så kallat relikt vatten. Stora avsänkningar av grundvatten får detta vatten att röra sig uppåt. Vatten från nuvarande Östersjön kan också bidra till för höga salthalter. Det kan tyckas motsägelsefullt att borra fler brunnar i ett område som har problem med saltvatten. Men det kan vara till fördel att sprida vattenuttaget på flera brunnar, genom att avsänkningen och trycksänkningen blir mindre kring respektive brunn jämfört med vid en enda brunn.

Källa:Gotlands grundvatten och dricksvatten, Region Gotland

Så jobbar vi med nyheter
Lasse Linusson