57 år som travkusk

En fotbollspelare lägger av vid dryga 30 år i regel, men en människa som håller på med hästar tröttnar aldrig. Det blir snarare bara roligare och roligare.
Så är det t ex för Nils-Henrik "Nisse" Funk. Han satt på en häst första gången då han endast var två-tre år gammal.Han sitter inte kvar än, men väl bakom hästen, i en sulky. Nisses nuvarande uppgift är i första hand att köra in unghästar, träna hästar och sko hästar. Ja, han sysslar i stort sett med allt som rör hästar och stallskötsel.
- Det är fortfarande lika roligt att arbeta och göra allt som rör hästarna, säger Nisse.
Numera arbetar Nisse mestadels i sonen Anders stall, där de har 14 hästar i träning för närvarande.
Till de bästa hör, enligt Nisse, Black Aramis, Black Lady Corant och Haidy Drive, tre hästar som beräknas starta på Skrubbs om cirka en månad.

Tidigt hästintresse
När exakt Nisses hästintresse vaknade har han inget minne av, men det var när han var 2-3 år och följde med pappa Edvin till Frigrens ardennerstuteri på Lindeväg. Nisses pappa hjälpte till när bönderna kom med sina ston för att betäckas av ardennerhingstarna i Frigrens stall.
Det första russet Nisse körde var Juliana, som ägdes av Erik Lindahl.
- Jag körde på travet som 10-åring, det var när travet öppnade 1948, säger Nisse.
Han och hästarna åkte också ånglok till Hemse och tävlade och Nisse minns hästar som Keidi, Rosett och Natt.
Den första stora hästen var Rossi e Big Noon. Nisse cyklade ut till John Andersson i Martebo och kollade på Rossi i hagen och det blev affär. Rossi kostade 725 kronor och det blev en bra affär för Nisse.
Rossi tog tio segrar totalt, två redan på hösten.
- Första segern gav 63 gånger pengarna och den andra 20 gånger, säger Nisse.
När Rossi var 12 år åkte Nisse med hästen till Nynäshamn och sedan vidare till Skåne, en båttransport på åtta timmar och sedan 14 timmar med bil och väl framme vann Rossi ett lopp över 2200 meter.

En krona metern
- Första priset var 2 200 kronor, så det var en krona metern, säger Nisse.
Nisse hade tankar på att åka till Norge där man fick tävla tills hästen var 14 år, men det blev inte så. Rossi var ömtålig och sliten i sina senor och fick gå till slakt.
Nu har vi bara pratat trav, men Nisse har också ett 100-tal ridpriset. Som 15-åring gick han hästskötarkursen på Flyinge under Yngve Viebkes ledning. Nisse berättar stolt att han bl a ridit legendariska Gaspari.
Minnena är många och vi får sålla. Ett av många fina minnen är när Nisse den 6 juni 1954 startade fyra klasser i hoppning på Skrubbs, vann tre och blev lottad tvåa i den fjärde. Där var det hippodromhoppning och Lennart Söderberg avbröt tävlingen när det började bli för högt och lottade ut segern. Major Nils Hägg drog segerlotten och Nisse fick bli tvåa.

Många resor
När Nisse var 15-16 år gick han mer och mer över till travet. Så småningom blev han också flitigt anlitad som tränare och han hyrde stall på Skrubbs. Det blev en hel del resor till Romme, Göteborg, Halmstad, Jägersro, Åby och Solvalla och den segern han rankar högst är Västsvenska 4-årsloppet i mars 1978 då han körde Speedy Kim till seger.
- När vi defilerade var det 24 grader kallt, minns Nisse.
Den häst Nisse minns bäst är Rossi, men så var hon också efter hans stora favorit Big Noon.
- Sen har det inte varit någon så lysande stjärna, fast Etrusk vann Rosendrottningen lopp (nuvarande Gotlandslöpningen), så det var en plusvariant, säger Nisse.
Nisse körde sista loppet runt 1995 och har sedan överlåtit tävlandet åt barnen Anders, Mats-Henrik och Maria.

Bara missat en dag
Under de 57 år som Nisse varit verksam har han bara bommat en tävlingsdag på Skrubbs. Det var när han fick ett trevligt telefonsamtal från Gävle-Dala travsällskap. Nisse var inbjuden av Gunnar Wallberg, när han skulle lämna in sin licens, för att köra tre lopp med lottade hästar. Där kom Nisse tvåa på foto i ett, femma i ett kallblodslopp och femma även i det tredje loppet. Så även om han missade en travdag på Skrubbs så missade han ändå inte en dag på travet.
På tal om kallblod så minns Nisse även den tiden då det var kallblodstrav på Skrubbs.
- Det var intressant att hålla på med dem, men det var få startande. Det var en eller två som var riktigt bra, övriga var dåliga, så det blev inte så spännande lopp, säger han.
Nisse har inte bara livnärt sig på hästar. Han jobbade samtidigt med träningen av travhästar 25 år i styckningen på Farmek, började 1954 och slutade 1976.

Tidiga morgnar
- Där trivdes jag väldigt bra och hade trevliga arbetskamrater, men det blev jobbigt med tidiga morgnar, sena kvällar samt lördag och söndag så jag försökte med ett års tjänsledigt, men åren blev fler och fler, säger han.
Vilka av dagens travhästar håller du främst?
- Victory Tilly, Gidde Palema och Digger Crown, som är Gotlandsägd tillhör de bästa. Det har varit en väldig utveckling avelsmässigt, banorna är väl doserade och numera har man tillgång till veterinärklinik.
Är det något som blivit sämre?
- Balanseringskonsten är borta, förr kunde man det där med att lägga på vikt och ta bort vikt. När man började med unghästarna var det som att börja med pjäxor och så småningom gå över till gummiskor. Numera är hästarna oftare sköntravare, naturtravare och det gör det lättare att ta licens.
Nisse har inte heller något emot knepiga hästar, inte om man kan skönja att det finns chans till utveckling.
- Jag inbillar mig inte att en häst föds tokig, den blir snarare felhanterad.
Han berättar när han fick en häst till stallet med omdömet psykiskt skadad. En morgon hade Persén ställt av en häst på gången, en långhårig, tråkig och ledsen häst och ryktet om honom, Hibbe, var inte det bästa.
Men i Nisses vård utvecklades hästen i rätt riktning, tjänade 340 000 kronor och gick 13,6.
Nisse saknar inte tävlingsbiten, men han skulle känna stor saknad om han inte fick tillbringa sina dagar i stallet på Skrubbs.Där gör han fortfarande stor nytta, inte minst med de unga hästarna som kommer dit för att köras in, för just det där att hantera unga hästar, lära dem de första grunderna, det är något Nisse gillar och är mycket bra på.