Både hjältinna och syndabock

ORIENTERING: World Games började med karriärens största framgång för Linnea Gustafsson.Tyvärr smolkades glädjebägaren på söndagen, med en rejäl tabbe i mixedstafetten.- Men med lite distans till det loppet har det här ändå varit mitt livs resa, säger gotländskan.

Foto: Erik Borg

Sport2009-07-20 04:00
För orienterare är World Games motsvarigheten till ett OS. Det arrangeras också vart fjärde år och hölls denna gång i Taiwan.
Tävlingen började storartat för Linnea Gustafsson, i medeldistansloppet vid Chengcin Lake. Loppet hade karaktären av en längre sprint, något som passade den gotländska sprintspecialisten utmärkt.
- Ja, det var enkel orientering med mycket asfalterade vägar. Men eftersom det blir som en väldigt lång sprint var det svårt att hitta tempot. Jag gick ut lugnt, men var ändå rejält trött mot slutet, berättar Gustafsson.
Turligt nog hade hon lite krafter kvar. Linnea Gustafsson visste inte hur bra hon låg till, men fick reda på det under upploppet.
- Någon ropade att det handlade om en sekundstrid för medalj, så då gav jag allt jag hade kvar.

Ett brons som ekar
Guldet gick, i överlägsen stil, till Australiens Hanny Allston. Gustafssons spurt räckte till ett brons, en framgång som ger eko inom orienteringsvärlden.
Jämförelsen med en olympisk medalj, exempelvis inom en friidrottsgren, är inte långt borta.
- Det är väl det som ligger närmast i alla fall. Det är helt klart stort och speciellt att ta medalj på ett internationellt mästerskap som bara hålls vart fjärde år. Dessutom var det lite överraskande, jag trodde inte det skulle hålla riktigt så långt.
Prisceremonin var spektakulär och följdes av en hel del fotograferande och autografskrivande - nya erfarenheter för Linnea Gustafsson.
- Ja, det är jag inte riktigt van vid, men de gillar ju sånt här. Vi fick stå en ganska kort stund på pallen, men man fick njuta ordentligt av det.

Tappade kontrollen
Tyvärr, för Gustafssons del, gick det inte lika bra på söndagens stafett.
Efter bragdinsatser av Mattias Millinger, Kajsa Nilsson och Peter Öberg, växlade Linnea Gustafsson ut på sista sträckan bara sex sekunder bakom ledande Ryssland.
Men redan på första kontrollen försvann medaljchanserna - Gustafsson sprang rakt förbi den och miste hela tre minuter.
- Jag passerade bara några meter bredvid den. Sedan blev jag väldigt stressad och hade svårt att ta mig fram bland all grönska, så det tog för mycket tid. Efter det fick jag jaga istället och det var riktigt jobbigt.

Minnen för livet
Det svenska laget slutade åtta, fem minuter efter segrande Ryssland i mål.
En besvikelse naturligtvis, som gav smolk i en annars välfylld glädjebägare för Gustafsson.
En stor framgång och en rejäl miss, vad blir då totalintrycket från World Games i Taiwan?
- Med lite mer distans till det där sista loppet kommer det att kännas som en helt otrolig upplevelse. Att få komma till det här landet, träffa orienterare från hela världen och ta medalj, det är ändå någonting jag kommer att minnas hela mitt liv.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!