Till slut kom beskedet som idrottsrörelsen och alla andra väntat på. Statsminister Magdalena Andersson ställde sig vid podiet och meddeladeden att regeringen nu slopar coronarestriktionerna från den 9 februari. Det är grönt ljus för oss att hälsa på mamma och mormor, "särskilt om man är vaccinerad". Och fritt fram för alla att gå till gymmet och simhallen eller åka i väg på den där fotbollscupen som tidigare blev inställd.
Under de gångna två åren har pandemin varit den allt överskuggande folkhälsofrågan. Vaccinationer tillsammans med råd, regler och ny lagstiftning har minskat smittspridningen och hjälpt till att skydda människors liv. Men när Sverige nu öppnas upp igen efter 23 månader av restriktioner bör ljuset riktas på hur vi förbättrar vår motståndskraft för covid-19 och andra framtida virusorsakade sjukdomar.
Efter hög ålder är fetma den största riskfaktorn för coronadödsfall, enligt World Obesity Federation. Andra luftvägsinfektoner som fågelinfluensa och namnlösa säsongsinfluensor är också farligare för överviktiga. Och fler pandemier ligger i tangentens riktning.
De flesta av oss vet att motion är en betydelsefull del av en hälsosam livsstil. Enligt statistiken motionerar majoriteten av svenskarna ändå mindre än vad man behöver. Och stillasittandet börjar i tidig ålder.
Enligt Folkhälsomyndighetens rapport Barns och ungas rörelsemönster från 2019 ägnar barn och unga bara 10 procent av sin vakna tid åt rörelse på minst måttlig ansträngningsnivå. I stället för att vara aktiva och röra på sig tillbringar barn och unga i genomsnitt 70 procent av sin vakna tid åt att sitta, halvligga, stå eller mer eller mindre stå stilla. Den inaktiva tiden, som vanligen är skärmrelaterad, ökar när barnen blir äldre, från 67 procent för 11-åringar till 75 procent för 15-åringar.
Resultatet är nedslående. Enligt Folkhälsomyndighetens undersökning, där skolelever burit aktivitetsmätare under en veckas tid, har barn som känner hög stress över skolarbetet mer stillasittande tid än de som känner mindre skolstress. Rörelse på högre ansträngningsnivå och idrottsaktiviteter utanför skolidrotten är också vanligare bland barn som värderar sin hälsa som god än bland dem som bedömer den som mindre god.
Det här var alltså 2019, före pandemin bröt ut. Sedan dess har unga blivit ännu mer inaktiva, visar en undersökning vid Malmö universitet. Medan vuxna har haft lättare att byta ut sina motionsvanor under pandemin har barn och unga i högre utsträckning hamnat framför skärmarna när skolidrotten uteblivit och idrottsaktiviteter på fritiden ställts in.
Bristen på regelbunden fysisk aktivitet orsakar inte bara stress hos unga, som belyses i exemplet från Folkhälsomyndighetens rapport. Forskning visar att stillasittandet tillsammans med dåliga matvanor, delvis ligger bakom ökningen av barnfetma och typ 2-diabetes – såväl som minskad kognitiv förmåga och försämrade skolresultat. Inaktiva och stillasittande barn blir dessvärre ofta även inaktiva och stillasittande vuxna, med ökad risk för psykisk ohälsa, övervikt och kroniska följdsjukdomar som hjärt-kärlproblem, högt blodtryck, diabetes och cancer.
Coronapandemin bör ses som en väckarklocka. Stillasittande barn och unga är en hälsorelaterad utmaning som inte kan ignoreras.