Det är drömmålen man minns - både på Gotland och internationellt
Mattias Harrings kanonskott i cupmatchen mot Häcken glömmer man inte i första taget.
90 minuter var spelade, ställningen var 1-1 och de 629 i publiken väntade på förlängning i den jämna och spännande matchen mellan VIF Gute och superettans topplag Häcken från Göteborg.
Gute fick hörna, en hörna som gick om flera gånger på grund av olika strul. Vid sista försöket hade backen Harring smugit sig upp, vilket hörnläggaren Jonathan Partin såg. Partin lade en snabb hörna snett inåt bakåt efter marken och Harring klippte till direkt, strax utanför straffområdet. Det blev en drömträff och bollen gick spikrakt upp i krysset bakom chanslöse Häckenmålvakten Magnus Jonsson.
Det var ett sånt tillfälle då håren ställde sig upp på armarna och man rös i hela kroppen uppe på läktaren.
Mattias Harring sprang själv i ett lyckorus och gjorde 70-talsmålgester som tyske legenden Gerd Müller innan han hämtades in i Gutelagets stora kollektiva lyckohög.
Till och med Gutenestorn Henry Lindkvist var lyrisk efteråt och sade att det var det värsta han upplevt på Gutavallen på 52 år.
Det blev inte mycket med VIF Gutes cupäventyr när man ett par veckor senare förlorade hemma mot Värnamo med 0-1.
Men Mattias Harrings drömmål måste vara ett av de snyggaste som gjorts i klubbens hundraåriga historia.
Det är de enskilda eleganta sakerna som är tjusningen, åtminstone i lagidrotten.
Som när till exempel Marie Söderberg helt i obalans sköt en trepoängare i sista sekunden mot Jämtland.
Visby Ladies vann till slut den otroligt spännande basketmatchen med 106-100 efter två förlängningar och Söderbergs drömmål var behållningen i Södervärnshallen.
Innebandyns svar på det måste vara Anna Jakobssons 5-1-mål i A-landskampen mot Finland.
Avslutning med en hand i en gröt av motståndare, man bara satt och häpnade framför teven.
Viktigaste händelsen hemma på Gotland under året måste annars vara Endres seger i elitseriekvalet och jag kände mig verkligen malplacerad när jag satt i Huskvarna sporthall och såg Ladies förlora mot Brahe, samtidigt som Endres segertåg pågick längs Norrlands kust.
Just Ladies fall i SM-kvartsfinalen ser jag som en av årets besvikelser.
En annan stor besvikelse var Visby IBK:s onödiga fall ur ettan och klubbens efterföljande bråk med profilerna Joakim Jönsson och Stefan Mörk. Där fanns det bara förlorare.
Glädjefyllt var det däremot att få vara på plats i Nynäshamn och se varpakastare som Marie-Louise Gustavsson, Martin Hansson och Ola Nilsson ta SM-guld. På Nilssons tårar gick det inte att ta miste på att det var hans livs första guld i SM-sammanhang.
Mer på avstånd fick jag följa cyklisten Thomas Lövkvists enorma framgångar i sitt nya proffsliv i Europa och det var bara att lyfta på hatten för en man med järnvilja.
Slutligen ser jag fyra extra stora ögonblick på riksnivå från 2004: EM-kvartsfinalen Sverige-Holland, J-O Waldners pingisspel i OS, Stefan Holms vändning i den olympiska höjdhoppsfinalen, och Zlatans Ibrahimovics klack mot Italien.
Zlatans klack var EM:s snyggaste mål och det är, som bekant, drömmålen man minns.
Så jobbar vi med nyheter