"Det skall vara ett nöje"
ORIENTERING: Det är andra året på nystarten av den klassiska Korpen orienteringen. Nu går den under namnet Gotlands Korpen och avgörs vid Galgberget i Visby. Banläggare är Per Lindskog. - Det är en fantastisk miljö, en av de finare platserna som finns, säger han.
- Jag var väl intresserad av de flesta sporterna som fotboll och sånt, men jag hade ett speciellt intresse för konditionsidrott och friluftsliv och då blev det ganska naturligt med orientering, säger Per Lindskog.
Tävlingsledare för 10-mila
Han har hunnit med det mesta inom sporten. Ledare, arrangör, banläggare och aktiv. Men några framgångar som löpare vill han inte framhålla. Han berättar att dock fortfarande håller igång.
Nu är det H50 som är hans klass och han var givetvis med i både 2-dagars och 3-dagars på Gotland.
- Jag missade riktigt stort på 3-dagars, säger han med ett leende.
Som arrangör har han dock varit tävlingsledare för den kanske största tävlingen i Sverige - 10-mila år 2002.
Inte svårt - utan trevligt
Nu är det som banläggare i Gotlands korpen som gäller.
Något som skiljer ganska markant från att lägga traditionella tävlingsbanor.
- Den stora skillnaden är att det skall vara tekniskt lättare. Man skall inte behöva virra runt efter kontrollerna, utan det skall vara någorlunda lätt att springa. Det skall vara ett nöje. I tävlingssammanhang skall det lite mer att man slår sig fram i skogen. Men detta är inte en tävling utan ett motionsarrangemang. Det skall inte vara svårt utan trevligt. På de lättaste banorna kommer man kunna gå runt med stavar
Hur går det till när man lägger en bana?
- Han man redan koll på terrängen som jag har i detta fallet så sätter man sig vid skrivbordet med karta och tänker hur man vill ha det, försöker få en struktur, sedan får man ge sig ut i skogen.
Är det inte väldigt tidskrävande?
- I vanliga tävlingar är det betydligt fler banor som skall läggas, kanske upp mot 15 stycken. Till Gotlands Korpen lägger jag fyra banor.
Första banorna
Detta är de första banorna som Per Lindskog lägger på Gotland och den gotländska terrängen skiljer sig avsevärt från den fastländska.
- Som fastlänning är man van vid att terrängen är väldefinerat med klara nivåskillnader och likande, men på Gotland är det inte så utan är betydligt mer flackt. Här gäller det att ha koll på riktning och kompass.
Så jobbar vi med nyheter