Efterlängtade treor i Ladies
Särskilt i kvartsfinalerna mot Brahe var det ett tänkbart segervapen som Ladies slarvade bort. Jag har ju tidigare sett att det finns många bra "långdistansskyttar" i Visby.
Det blev dock inget klokt svar från varken spelare eller coacher, varken praktiskt på planen eller i förklaringar efter matcherna. Det vanligaste jag fick höra var coachen Thomas Nordgrens devis: "Vi ska skjuta när vi har lägen, oavsett hur nära vi är korgen. Ju närmare korgen vi kommer, desto mindre risk är det att missa."
Jag har aldrig riktigt förstått det resonemanget. Hur många gånger som helst har jag sett basketmatcher avgöras genom trepoängarna.
Sett till detta var det med stor glädje jag i lördags såg Visby Ladies göra entré i årets ligaspel. Första perioden i premiären mot Norrköping innehöll hela fyra treor av hemmalaget.
Jag tycker det är så skönt att se, så vackert, när bollen i en lång bana singlar ner i korgen. Helst ska det inte vara någon ringkantkontakt alls. Då blir det en estetisk upplevelse, det som på några få minuter Lin Eriksson gjorde två gånger och Mikaela Braf och Marie Söderberg fixade var sin gång.
Samtidigt är det resultatmässigt väldigt effektivt. Premiären var avgjord redan i början av andra perioden.
Ladies behövde inte anstränga sig särskilt mycket för att ro hem matchen med spänningsbefriade 71-56.
Inte heller nu ville Thomas Nordgren prata om treornas betydelse, även om han höll med om att Ladies har fyra, fem bra trepoängsskyttar i år. "Vi ska bara ta lägena, oavsett vilken sida om linjen vi är", upprepade coachen.
Vad än Nordgren säger vill jag dock se mer treor i fortsättningen av säsongen. För elegansens skull, inte minst.
Sammantaget var det en helt godkänd premiär, även om segern var pliktskyldig. Vi ska komma ihåg att det bara är spillror kvar av det Norrköpingslag som stred om SM-guldet för två, tre år sedan.
Något som överraskade i Ladies var Mikaela Brafs insats. Det var som att se en helt annan människa jämfört med för ett par år sedan när Braf försökte sig på den konstiga pendlingslösningen från Örebro. Hemflyttad till Visby har Braf nu en helt annan trygghet i laget och det märktes också på planen i premiären.
Men det blev inga bra publiksiffror för elitlagen i helgen. 480 såg Ladies och Endre hade bara 540 och 412 i elitserien.
Man får väl förstå att öns lilla sportpublik inte orkar hur mycket som helst och nu blev det lite väl mycket på en gång.
Själv tillbringade jag över tio timmar i Södervärnshallen på ett par dagar. Träsmak är bara förnamnet.
Det är synd att inte spelscheman kan samköras mellan olika sporter så att olyckliga krockar kan undvikas. Jag tycker fler matcher borde flyttas till "öde" helgdagar eller till vardagskvällar.
Men jag antar att det är omöjligt, beroende på resorna.
Sett till hur hösten varit är fredagen den bästa publikdagen för gotländsk idrott. Söndagen är den sämsta.
* * *
n Annars var det två bra matcher som Endre bjöd på. Endres kvaliteter känner vi till vid det här laget, men det som slog mig var hur stor skillnad det är på botten och toppen av serien.
Engelholm uppträdde som rena korplaget jämfört med det Pixbo som jag tror kommer att slåss om SM-guldet.
* * *
n För VIF Gutes del beklagar jag Mattias Harrings flytt till Norge. En tung förlust som bör ersättas med en förstärkning utifrån.
Men Mattias är att gratulera. Oslo är en underbar stad och även en het fotbollsstad när Vålerenga har chans att vinna tippeligan. Jag tror säkert att Harring kan få plats i något av Osloområdets division I-lag.
Så jobbar vi med nyheter