Förvirrande gotländskt

I ett strålande sommarväder blev det en helg med genuin gotländsk, gutnisk, idrott för mig. Men jag måste erkänna att jag blev förvirrad, både vid varpaplanerna i Garda i lördags och vid pärkplanerna i Burs i går.
Med pärken är det alltid samma sak, man har dålig koll på hur spelet går till. Jag har sett pärk från och till i tio år nu utan att haja reglerna. Jag förstår det på ett ungefär, att det är som en blandning mellan amerikansk fotboll, tennis och volleyboll, men så fort jag i detalj försöker hänga med i en match tappar jag bort mig.
Kanske är det lika bra att ge upp. En total, heltäckande pärkkunskap tvivlar på att jag någonsin kommer att få.
Men en sak förstår jag, att de som håller på har en skön och avslappnad inställning. Därför är pärk en sport man verkligen lockas till att vilja vara med i.
Som Clas Pettersson i När i gårdagens final mot Gothem, till exempel. Denne Clas kan ibland vara som ett åskmoln när han jobbar som fotbollsledare i FG86. Men på pärkplanen tycks han bli ledige Clas, och i går var det många leenden. Trots att det var Gothem som vann VM.
Varpa är en sport jag vill påstå att jag förstår bättre. Det var inte reglerna eller hur en match går till som gjorde mig förvirrad i Garda.
Det jag inte förstod var hur tre kastare som inte är aktiva normalt kunde komma så bra som femma i ett prestigefullt lag-DM på Gotland. Jag tänker då på Joakim Engström som tillsammans med fotbollsspelarna i VIF Gute, Fredrik Larsson och Daniel Engström, i Romas dress kunde slå ut regerande svenska mästarna från Hablingbo.
Visserligen är Joakim Engström en erkänt duktig kastare, men jag kan ändå inte bestämma mig för om det är ett tecken på en extrem bolltalang hos dessa fotbollskillar bredvid honom, eller om det är ett underbetyg åt klassen i hela varpasporten.
Fredrik Larsson hade tydligen bara tränat två gånger och inte varit aktiv varpakastare på tio år, sedan ungdomsåren.
Men en av de besegrade svenska mästarna, Tommy Pettersson, sade ändå: "De har talang, de här grabbarna". Och med det tyckte Pettersson att deras förlust inte alls var konstig.
För mig känns dock Gutespelarnas DM-resultat högst förvirrande, trots att gamle mästaren från 90-talet, "Joakung", kanske tog de flesta av sticken i skrällmatcherna.
En poäng i sammanhanget är för övrigt att det var just Joakung som lade upp träningen för tvillingarna Pettersson och Jacob Wallin i fjol, den uppladdning som gav SM-guld i Roma. Nu fick han besegra sina lärjungar.
Jag kan dock lugna VIF Gutes tränare Stellan Carlsson med att Larsson/Engström inte satsar på SM i Nynäshamn. De ska kasta Stångaspelen, men sedan ladda för division II-hösten med Gute som planerat.
* * *
n När det gäller fotboll känner jag mest tomhet i och med att EM tog slut med finalen i går kväll. Den tomheten kommer fyllas först när Sverige inleder kvalspelet mot VM 2006. Det är matcher jag längtar till.
Från EM kommer jag mest att minnas de två straffdramerna i kvartsfinalerna. Men det var också då turneringen på sätt och vis dog, när Sverige förlorade mot Holland.