Inte vårt jobb att vara snälla

GT:s nyhetsredaktion får ibland höra att den inte borde skriva så mycket negativt om Gotland, då det skadar besökarnas idylliska bild av ön och därigenom turismen. Ofta är det lokalpolitiker eller näringsidkare som uttrycker åsikten, direkt eller indirekt.
På sportredaktionen händer det inte alltför sällan att vi får liknande reaktioner, från människor med olika kopplingar till idrottsgotland. "Ni borde inte vara så hårda mot Gute, grabbarna gör ju faktiskt sitt bästa", heter det till exempel.
Det bör därför påpekas att det inte är vårt jobba att stryka idrottsgotland medhårs, lika lite som det är nyhetsredaktionens jobb att blunda för problemen och hjälpa till att locka fler turister.
***
Trovärdighet är nyckelordet. En sportredaktion som inte är kritisk mister just trovärdigheten väldigt snabbt. Spelar Endre dåligt, då är det vårt jobb att skriva just det, samt att försöka komma fram till anledningarna.
Varför skulle någon annars tro oss när vi faktiskt skriver att de spelar bra?
Intressant är att det sällan är idrottarna själva som tycker att vi lokalreportrar är för tuffa. De vet när de har spelat dåligt och när de förtjänar en rejäl sågning.
Kritiken mot kritiken kommer oftast från någon annan inom föreningen, eller från helt andra håll.
***
Det är naturligtvis bra med mediekritik. Att idrottsgotland hör av sig då och då om något vi skrivit eller inte skrivit är viktigt för sportredaktionens arbete och hindrar oss från att luta oss tillbaka.
Alla kan ju inte heller vara av samma åsikt. Även en enskild situation i en hockeymatch kan uppfattas och analyseras på olika sätt av olika människor. De debatter som detta väcker är ju bland det roligaste med att vara ett idrottsfan.
Men att vi borde vara snällare rent generellt, för att inte "skada" klubbarnas rykte eller deras förmåga att locka åskådare, det är en åsikt som är svår att köpa.
Den skulle leda till ett urvattnande av sportjournalistiken som inte skulle gynna någon.
***
I de lägre divisionerna, oavsett idrott, kan åsikten vara berättigad. Det är ingen större mening att såga ett gäng i Gotlandsfemman, som bara samlas en gång i veckan för att umgås och kicka lite boll. Ett gäng som inte satsar på något annat än att ha lite kul och få lite motion.
Men i de högre divisionerna, där det finns uttryckliga målsättningar, förväntningar på viss kvalitet och kanske även idrottare som faktiskt får betalt för att just idrotta, där måste det också finnas uttrymme för kritik. Det hjälper idrotten att bli bättre och intressantare, både för de som sysslar med den och för de som läser om den.
***
nSammanfattningsvis: vi tänker fortsätta att kasta skit när det är befogat.