Jag slipper en rosa plyschdräkt

Utmaningar.Det är väl det man lever för, eller hur?Att hela tiden flytta fram vad man trodde var möjligt. Det är klart det alltid går att slå på en autopilot. Men ärligt, hur skoj är det?

Sport2008-09-20 04:00
Utmaningar är det som gör att Mika Packalén tar sig an Endres damer, han har inte så mycket kvar att bevisa egentligen, det är det som gör att Anders "Leo" Pettersson år efter år fortsätter att leda Visby Ladies. Det är ju knappast så att han gör det i brist på annat.
Nej, utmaningar är det som tar oss framåt, det som utvecklar oss. Det går att applicera på varje situation i varje match, i varje ögonblick.
Så fort vi tappar utmaningen, tappar vi motivationen och då - mina damer och herrar - är det kört.
***

Sen kan självklart hitta olika sätt att utmana sig själv.
Jag har en kompis som har utmanat sin granne på precis vad som helst. Allt från kasta macka på stranden till grilla korv, typ. Ja ni förstår.
Först till 20 vinster vinner och förloraren måste springa tre kilometer genom tätbebyggt område iförd en kroppsdräkt i rosa plysch.
De bor i och för sig i Skåne om det nu förklarar saken.
***
Jag har valt helt andra sätt att hitta mina utmaningar.
Jag ska plåga mig själv och det är bara en vecka kvar, en ångestladdad vecka kvar.
För länge sen, alltså när före-detta-sportchefs-Christer var just sportchef, satt vi på redaktionen. Jag hade en nyfunnen löparkarriär i gång (jag hade kanske sprungit sammanlagt ett par mil, men vad fattade jag då?).
- Lidingöloppet Christer? Hur svårt kan det vara? undrade jag lite nedsjunken i stolen.
- Inte så farligt, svarade Christer.
- Vi springer. Det går i slutet på september, sa jag utan att ha den blekaste aning om vad jag pratade om.
- Okej, svarade Christer utan att lämna mer tanke åt det.
Nu är det en vecka kvar och det går inte många minuter mellan de tillfällena man träffar någon som säger:
- Lidingöloppet? Det är värre än ett marathon.
Jag vet.
Om en vecka kommer jag att stå på startlinjen och med en mantra av gökboiska proportioner säga för mig själv: "Vad har du gett dig in på? Vad har du gett dig in på? Vad har du gett dig in på?"
***
Men utan Lidingöloppet (som tydligen är värre än ett marathon ifall ni inte visste det) hade jag inte haft min utmaning, jag hade inte haft drivet att fortsätta, jag hade inte utvecklats helt enkelt.
Ett plus är i och för sig att jag inte behöver springa i en rosa plyschdräkt.
Det är alltid nåt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!