Kan man annat än sucka?
Utan att knata runt i ett nostalgiskt skimmer kan jag faktiskt tycka -ska jag erkänna - att det är ganska mysigt att komma ihåg 25-meterskanoner i krysset en ljummen majkväll på en mjuk gräsplan.
Men alla minnen är inte mysiga. En del vill man inte ens komma ihåg. De suckar man bara åt.
* * *
I mitten av tonåren var fotboll lätt. Kanske ansågs jag som talangfull. Därför skulle jag skolas in i A-truppen. Först via U-laget, B-laget och sedan A-laget. Första två stegen var inga problem, man hade några kompisar med sig och det var ett ganska fritt flöde av äldre spelare dessutom.
A-truppen var något annat. Det var ett steg. Faktiskt ett ganska stort för en 17-åring som ännu hade i alla fall ett ben kvar i pojkfotbollen. Därför var det ganska viktigt att man skulle känna sig bekväm när man satte sig mellan de som var fem och tio år äldre. Jag kunde inte klaga. De visste vem jag var och bjöd in.
Men en sak gjorde mig fruktansvärt obekväm: attityden till tjejer.
Jag var inte alls ointresserad själv, men den råa tonen där man helt öppet berättade om hur hon eller hon hade varit i sängen i helgen, gjorde mig fullständigt nervös. Helt enkelt ingen rolig miljö.
* * *
Jag vet att tjejer kan vara nog så grova i truten i ett omklädningsrum, men eftersom jag aldrig har varit i ett kan jag inte uttala mig om det. Det kan jag däremot om herrspelarnas attityder.
Följande noterade jag i ett omklädningsrum. Medan jag gjorde jobbet satt tre, fyra spelare och bläddrade helt öppet i en porrtidning. Minerna talade sitt tydliga språk.
Exempel två: är det rätt miljö för en ung ambitiös spelare att komma in i när andra spelare omkring slår vad om vem som först ska sätta på en tjej, smygspela in en video för att lägga ut på internet?
Jag tänker inte svara utan kan bara sucka.
* * *
När det gäller sexistiska attityder står idrotten alltjämt och stampar på ruta ett, det vill säga någonstans i urtiden.
Jag är inte helt övertygad, men jag hoppas, att ledare och förbund gör vad de kan för att hantera de här fördomarna. Framför allt killarnas sexistiska syn på tjejer. Annars är det hög tid att agera. Uppenbarligen har inte mycket hänt i attitydfrågan sedan början av 80-talet. Nu har vi fått nog av den uråldriga skiten. Sexism hör väl knappast till idrottens sociala ansvar.
Det vi så gärna pratar om.
Så jobbar vi med nyheter