Jag nöp mig i armen redan när jag passerade entrékassan.
Jag nöp mig ett par gånger till under kvällen.
Det här var matchen då innebandynostalgikerna hängde på låset. Matchen som sålde slut sittplatsläktaren första timmen och matchen där historiens vindar piskade oss i ansiktet.
Äntligen fick jag återvända till det gamla idrottstemplet, min "Trettifyran".
Och det tog inte mer än fem minuter innan jag förstod varför jag romantiserat den här platsen.
Alla bänkade sig på sina platser de alltid suttit, stått och hängt.
Tiden stod stilla. Innebandyn var hemma och jag med den.
Den här kvällen var inget annat än en sagolik promenad nerför minnenas allé. Alla var där och Micke Järlö och Christian Nilsson var som vanligt kungar i Södervärnshallen. I dag mottog två medelåldersmän stående ovationer med tårar i ögonen. Båda fick vara med om en mäktig upplevelse när Visby IBK invigde sin egen hall of fame. Christopher Lindberg och Patrik Jansson får behålla sina tröjor säsongen ut, men från och med 2019-2020 är #7 och #9 pensionerade tillsammans med Tobias Wendelstigs #29.
Det var aptitretaren – huvudrätten kom som ett känslomässigt berg- och dalbaneåk.
Topparna var känslosamma, men också den fart som följer med hallen. Södervärnshallen har DET och ni som upplevde den för första gången den här kvällen förstår nog vad jag gafflat om i otaliga bloggar och krönikor.
Spelmässigt bjöds publiken på en underhållande första period (2–2) med chanser åt båda håll.
Den följdes upp med att hemmalaget blev totalt avklätt av bortalaget i andra som som slutade 0–5. Viktor Palm (0+3) och Jesper Ekström (4+0) hade lekstuga och trasade sönder hemmalaget. Timeout och målvaktsbyte stoppade blödningen något.
I tredje perioden kom hemmalaget ut och körde över gästerna som blev försiktigare för varje boll som trillade in. Jag trodde att Södervärnshallen skulle braka ihop fullständigt när Ville Hirvisuo tryckte in kvitteringen efter 14.04.
Och när Markus Jovic sköt 8–7 i sudden gungade betongen på ståplats.
Nu har lamporna släckts igen.
Nu återvänder Visby IBK tillbaka till framtiden.
Och man gör det med två tunga poäng i ryggsäcken och en mästerligt regisserad jubileumsmatch.