Ronny ”Fisken” Widerström, mästerkusk på Skrubbs.
Hur fick du ditt smeknamn?
– Det är egentligen rätt enkelt, jag fick heta Fisken för att jag inte kunde simma… Farsan var visserligen fiskare och en del tror att det är därför jag kallas för Fisken, men jag tror inte att det spelade in.
Gillar du det?
– Jag har inga problem med att folk kallar mig Fisken, Ronny hör jag knappt någon säga.
Kenneth ”Nuffen” Nilsson, svensk mästare i varpa.
– Ryktet säger att det var några äldre grannbarn som började kalla mig så. Det har varit så vanligt att folk till och med letat i telefonkatalogen efter Nuffen, de vet inte att jag heter Kenneth. När jag jobbade på Mejeriet i Stånga var det en som hette Kent och kallades Nuppen. Vi blev ofta hopblandade.
Gillar du det?
– Har inget emot att bli kallad Nuffen. Eftersom nästan alla säger det hör jag ju inget annat.
Stefan ”Bullen” Björklund, framgångsrik ishockeyspelare i Roma och Wisby Islanders.
– Det var nån inom ishockeyn som kom på namnet, jag var nog bara 10-11 år då. Anledningen var väl att jag var ganska liten och knubbig. Sen har det hängt med genom åren, många kallar mig än idag för Bullen, dock inte mina närmaste.
Hur ser du på det?
– Jag har dock aldrig tyckt särskilt mycket om namnet, fast jag har heller inte brytt mig så värst mycket.
Jan-Erik ”Korpen” Othberg, bowlingcoach Pärlan.
– Jag fick namnet då jag började bowla. Jag vann mina båda första tävlingar, sen spelade vi kort och då vann jag också. Någon sa då ”Du korpar ju för fan allt”. En annan sa något i stil med ”Du är som en jäkla korp”.
Gillar du det?
– I bowlinghallen är det bara Korpen som gäller och när Gotlandsmedia ringer upp går telefonsvararen på ”Hej, det här är Korpen…”
Jan ”Bankan” Kristoferson, legendarisk bordtennisspelare, numera ledare i IFK Visby.
– I andra klass i skolan var vi fyra som hette Jan. Eftersom jag bodde i bankhuset i Hemse (pappan var dessutom bankdirektör) blev det Janne Bankan, senare bara Bankan. Fast det fanns också de som trodde jag fått namnet för att jag bankade på rätt bra med min forehand.
Vad tycker du om ditt smeknamn?
– Jag har absolut inget emot att kallas Bankan, men idag är det knappast någon som kallar mig så.
Pauline ”Palle” Mårtensson, fotbollsstjärna i P 18.
– Det var min lagkompis Jenny Svennefelt som började kalla mig för Palle när jag kom till P 18 2011, mitt riktiga namn var väl lite för långt och krångligt.
Hur ser du på det?
– Jag tyckte inte alls om det i början och bad tjejerna att sluta. Efter ett tag kallade alla mig för Palle, då började jag också trivas med namnet. Idag är det knappt någon som kallar mig Pauline, ja möjligen min sambo Christofer…
Solveig ”Viggen” Paulsson, varpadrottning med drygt 20 SM-titlar.
Hur fick du ett så spännande smeknamn?
– Naj du, det där är hemligt, det behåller jag för mig själv.
Viggen är ju ett stridsflygplan. Är det så att det kommer därifrån?
– Ha, ha, ha…Tyvärr får du inget svar, skrattar Solveig
Gillar du att bli kallad "Viggen"?
– Jodå, det är bara skoj. När jag är i Kräklingbo och kollar på varpa under marknaden kallar alla mig för Viggen. De vet knapp att jag heter Solveig.
Emma ”Älgen” Järlö, innebandystjärna i Endre.
Hur fick du smeknamnet?
– Det är nog jag själv som ligger bakom det smeknamnet. Jag såg en film från en innebandymatch där jag själv var med. Herregud, jag sprang ju som en älg med mina långa kliv. Sen klädde jag till och med ut mig till en älg med horn under min möhippa – de andra tjejerna var jägare…
Gillar du att bli kallad Älgen?
– Det har jag inget emot, de får gärna kalla mig så.
Åsa ”Åju” Jakobsson, legendarisk fotbollsspelare med ett 50-tal landskamper.
– Jag fick mitt smeknamn redan hemma i När där vi var tre som hette Åsa i fotbollslaget. För att skilja på oss bättre blev det Åju för mig. Å står för mitt förnamn, J för efternamnet och med ett u på slutet blir det också lite gutamål.
Gillar du det?
– Visst, det går jättebra att kalla mig Åju. Idag är det mest syrran (Lotta), de gamla pärkkompisarna i När och fotbollskompisarna i Dalhem som kallar mig Åju.
Josefine ”Finen” Eliasson och Charlotte ”Lottis” Eliasson, bowlingstjärnor i bland annat Stånga.
– Vet inte riktigt, men det är lite konstigt, berättar Lottis. Vad jag hört ville pappa egentligen att vi skulle ha korta namn typ Eva och Åsa, men det blev ju inte riktigt så. Vi fick lite längre namn, men kallades istället för Finen och Lottis, det var enklare så.
Tycker du om det?
– Även inom bowlingen kallas vi så och det fungerar bra.
LISTA: Hundratals smeknamn på gotländska idrottare hittar ni här.