Kungarna i spåret vet vad som krävs
SKIDÅKNING:
Foto: Bengan Zettergren
- Ska man bli bra i skidåkning måste man nästan på en ort med stabil vinter minst tre, fyra månader om året, men inte bara det. I de flesta småbyar uppe i Norrland sitter ungdomarna på skoter i dag, de åker inte skidor, säger Thomas Wassberg.
Saknar initiativ
Toini Gustafsson Rönnlund vann två OS-guld i Grenoble 1968, 71-åringen kom till Sverige från Finland som krigsflykting, när hon var sex år. Hon tror att dagens unga är så påpassade att de tappat initiativförmågan.
- Man har styrt och ställt så mycket med dem att de inte vet hur man leker på egen hand, då ger de sig inte heller ut och idrottar av egen kraft. Redan på dagis får de leksakerna framplockade åt sig, säger hon.
För att stärka skidsporten behövs engagerade ledare som inte är rädda för friska tag, det är alla fyra i guldkvartetten eniga om.
- Man måste börja när de är små, i dag verkar många föräldrar tro att det är farligt för unga att röra på sig utomhus, säger Wassberg.
För mycket allvar
Assar Rönnlund tycker att det blivit lite för mycket allvar inom idrotten, mer avslappnad stämning vore bra för skidsporten, menar han.
- När vi tog VM-guld i stafetten i Zakopane 1962 tog Lasse Olsson första sträckan, han tog ledningen, sen for han tillbaka till hotellet. När vi andra kom tillbaka dit låg han på sängen. Vi andra sa: Men Lasse, du kan inte ligga här, vi vann! "Jaså, blev det så", svarade han.
Janne Stefansson, 74 år, med OS-guld från 1964-års spel i Innsbruck och sju segrar i Vasaloppet, tror att den gotländska skidsporten skulle må bra av en så kallad skidtunnel.
- Det räcker med 2,5 kilometer. Då går det bra att träna här.
Ordföranden i Gotlands skidförbund, Bert-Ola Wallin, har nu en del att fundera över. Guldkvartettens råd har fött idéer.
- Om de kan ta kyla från kalkbrottet till ishallen i Slite kunde vi kanske göra något liknande. En skidtunnel i kalkbrottet, det kanske vore något, funderar öns skidbas.
Så jobbar vi med nyheter