Katarina Boman,49, är måhända lite bortglömd i gotländska idrottskretsar – om vi undantar Stångaspelen då. Kanske inte så konstigt eftersom hon bott så många år i Uppsala.
– Sen har jag ju ägnat mig åt lite udda sporter, som Katarina själv ser på det. Sporter som inte uppmärksammas så mycket i media.
Det är alltså i rugby och tyngdlyftning vi hämtar de finaste och största meriterna. För att lyckas i de sporterna krävs ju inte bara de där vanliga förutsättningarna som brukar rabblas. Här behövs också hårdhet, styrka, explosivitet och ett mod lite utöver det vanliga.
– 2023 fyller jag 50, nu blir det en rejäl satsning på tyngdlyftning eftersom jag går upp en åldersklass och då har större chans till topplaceringar.
Rugby och tyngdlyftning var det dock inte tal om i de unga åren hemma i Fårösund.
– Alla i vår stora familj höll på med orientering, pappa var den som drev på. Han tyckte förresten också att jag skulle satsa på handboll. Jag är ju stor och stark och kan skjuta, berättar Katarina.
Många rugbyspelare har också ett förflutet i handbollen.
Handboll, volleyboll och basket blev det också en del av under studietiden i Uppsala. Dock ingen seriös satsning. Fotboll då?
– Nej, bollsporter vill jag spela med händerna, har inte den där riktiga känslan i mina fötter.
Pappa Sven, idag 75 år och pensionerad militär vid KA3, säger så här om dottern:
– Hon var bra på att ta ansvar redan tidigt. Alltid påläst och noggrann med det hon tog sig för. I orientering var hon ett tag bäst på Gotland i sin åldersklass.
– Katarina har alltid gått sin egen väg, hon struntade i vad andra tyckte och tänkte. Sen hade hon ju tre bröder att tampas med och mot, fyller mamma Maja-Lena på med.
Stångaspelen har som sagt gjort henne känd här på Gotland. Första segern i den gutniska 5-kampen kom 2010, totalt har det blivit sju triumfer.
– Jag har vunnit femkampen alla gånger jag ställt upp. Nu 2022 blev det tyvärr ingen tävling, vi var för få anmälda.
För er som inte vet består den gutniska femkampen av löpning, längdkast med varpa, höjdhopp, stångstörtning och slutligen ryggkast.
I stångstörtningen är Katarinas segerrad ännu mer imponerande, hela elva triumfer! Den sistnämnda 2022 med en stöt på 7,51. Katarinas ”världsrekord” från 2013 lyder på 8,20. Svårslaget!
– Men nu har jag nog tävlat färdigt i femkampen. Fyller ju snart 50 och kroppen börjar säga ifrån. Det är svårare att komma igen från en skada när man blir äldre.
Rugbyn var under flera år – med start i mitten på 90-talet - den sport som tog klart störst plats i Katarinas liv. Hon hittade till Uppsala Rugby Football Club där hon var en nyckelspelare och lagkapten i många år. Hennes vikt på cirka 85 kilo och längden 184 centimeter var ingen direkt nackdel.
Beskriv din styrka i rugby?
– Jag är stark, explosiv, taktisk, gillar att jobba hårt och styra och ställa, egenskaper som passar bra för en rugbyspelare. Gillar också den fantastiska lagandan såväl inom egna laget som att man efter en match kan umgås motståndarlaget.
Som lagkapten förde hon sin klubb till två SM-finaler, dock utan att nå det efterlängtade guldet.
I de blågula färgerna (1997-2014) blev det totalt 50 landskamper. Ingen annan svensk dam har gjort så många rugbylandskamper.
– Jag var med i 50 av 53 landskamper under min aktiva tid, det är jag stolt över. Ett år var jag också i Nya Zeeland och spelade, där är rugbyn betydligt större än här i Sverige. En fin upplevelse!
Tjänade du några pengar på rugbyn?
– Nej, nej, inte alls…skrattar Katarina. Vi fick ofta lägga en slant själva om vi skulle på läger och landskamper.
Som höjdpunkten i rugby nämner hon 2010 då svenska landslaget, som ett av 12 länder, lyckades kvalificera sig till VM, dock utan att nå en topplacering. Idag är Katarina tränare för juniortjejerna i Uppsala Rugby. Sporten kan hon inte släppa.
Som 40-åring 2013 var det dags att byta sport som aktiv – från rugby till tyngdlyftning.
– Jag tränade en hel del crossfit, det var så jag kom in på tyngdlyftningen.
Efter några år kom också de internationella framgångarna:
* Världsmästare 2016 i 87-kilos i 40-årsklassen.
* Världsmästare 2018 i 87-kilos i 45-årsklassen.
* VM-tvåa 2019 i 87-kilos i 45-årsklassen.
Hennes stöt på 88 kilo går inte av för hackor, var världsrekord i ett halvår. Katarina innehar idag Europarekordet i sin åldersklass i ryck och stöt på totalt 158 kilo. Och nu 2023 blir det alltså en rejäl satsning i 50-årsklassen.
Katarina har alltså vuxit upp med tre bröder – Tomas (född -72), Mikael (-76) och Fredrik (-81).
Namnet Mikael Boman känns nog igen av er som följer Stångaspelen. Jo, det är Katarinas tre år yngre bror som också skördat framgångar i Stånga – fem gånger mästare i stångstörtning.
– Det var Micke som fick mig att ställa upp i Stångaspelen. Jag var sugen på stångstörtningen.
Micke och hans fru Anki, som driver vandrarhemmet i Fårösund/Bunge, brinner för gutnisk idrott. De bor i ny fin villa, granne med vandrarhemmet.
– Vi vill lyfta den gutniska idrotten. Stångaspelen är fantastiskt, men det behöver fyllas på med yngre förmågor. Skolorna här på norra Gotland till exempel behöver hjälpa till att föra traditionen vidare, tycker de båda. På Fårönatta senast hade vi med de gutniska idrotterna, många var intresserade och provade på. Kanske kan vi ordna ett mästarmöte nu 2023.