Matchhjältar
Det var två omtumlade Visbyungdomar som GT-sporten i går sammanförde på Gutavallen. Dagen efter en mycket lyckad helg.
Foto:
Rebecca har ju alltid gjort mycket mål, man har läst om henne i tidningen sen hon var 14. Hon har ett bra skott, är stark och snabb. Man ser ju på henne att hon är svår att få tag på, säger Oskar och ler.
Rebecca kontrar:
Oskar är jävligt teknisk, det har man ju sett i matcherna. Det är starkt att avgöra i ett kval, berömmer hon.
De har båda visat sig vara vassa målskyttar under säsongen, men deras historia skiljer sig på en punkt.
<span class='mr'>Klarade målsättning</span>
Om Rebecca Martis är rena inventarien i P18:s anfall, så är halkade Oskar Löfgren däremot in på ett bananskal i Visby AIK.
Martis gjorde fantastiska 122 mål i P18-tröjan under tre division III-säsonger 20012003. I år var det mer eller mindre hennes plikt att slutgiltigt skjuta upp Visbyklubben till tvåan.
Det blev 23 mål i år och det var en skön lättnad när allt var klart efter 52-segern borta mot Tullinge.
P18 skulle vinna serien och klarade sin tuffa målsättning, trots att laget egentligen hade allt att förlora som storfavorit.
Men det gick ändå aldrig att förutsäga hur det skulle kännas att vinna serien.
Jag blev chockad när det var klart. Man fattade det först inte, inte förrän vi fick rosor av motståndarna, säger Rebecca Martis.
Om P18 var påpassat som topplag var också Martis extra hårt markerad som känd måldrottning i trean. Även om hennes halverade målskörd också berott på att P18 i år spelat mer över mittfältet och mindre rakt upp på forwards. Fler spelare har varit delaktiga.
<span class='mr'>Saknar rutin</span>
Det har varit upp och ner för mig. Men jag kom i gång i de sista matcherna, som tur var, tycker hon.
åå
Vi klarar oss säkert kvar med det här laget. Men vi skulle behöva någon äldre med rutin. Vi är ju så unga, allihop. Sedan kanske vi behöver träna ännu lite mer, trots att vi tränat bra i år, menar Rebecca.
När det gäller Oskar Löfgren måste han ses som rena motsatsen till Martis i år, som en blixt från klar himmel.
<span class='mr'>Målfarlig anfallare</span>
I somras kom han hem till Visby efter ett år som utbytesstudent i Logroño, Spanien. Där spelade han i juniorlaget Villegas och gjorde 13 mål på 17 matcher.
Men när han kom hem visste han inte riktigt hur han skulle göra med fotbollen.
Efter några månader utan spel var det genom polaren André Persson som han till slut tog kontakt med Visby AIK:s tränare Janne Sandberg.
Löfgren erbjöds att provträna, fick sedan fortsätta och tog snart en A-lagsplats som forward. Totalt öste han in 15 mål på nio seriematcher i fyran och två kvalmatcher mot Norrtälje.
Snacka om blixtsuccé. Men själv tackar Oskar laget.
<span class='mr'>Gillar snabb spelstil</span>
Det var så lätt att komma in, det kändes som jag varit med i laget hur länge som helst. Det var bara att ge tillbaka, säger han.
Lagkompisarna hade sett en Oskar Löfgren spela i juniorallsvenskan med VIF Gute för två år sedan och en annan Löfgren komma tillbaka från Spanien.
Jag tror jag har vuxit i kapp min kropp nu, jag är mer lugn i mitt agerande. Jag gillade också den snabba spelstilen i Spanien, förklarar Oskar själv.
Håller ni i trean?
Jag tycker vi har bra spelare på alla platser. Vi drar åt samma håll och jobbar som en lagmaskin, säger han.
Både Löfgren och Rebecca Martis vill ge kollektivet credit för årets framgång. Båda hyllar också sina tränare.
Vi vet alltid vad vi ska göra. Det är klara direktiv, säger Oskar om Janne Sandberg.
Han har betytt oerhört mycket för oss. Alla känner honom och nu förstår vi hans språk, säger Rebecca om Björn Ahrling.
Ingen av Löfgren eller Martis har heller några andra planer än att följa med sitt lag upp.
Uppåt i seriesystemet.
Så jobbar vi med nyheter