Mycket fotboll - inte mycket till fotboll

Det har varit en stor fotbollshelg. Trots att jag bara har sett tre matcher är det samlade intrycket något i stil med - sådär. Det har inte bjudits på någon större fotboll.
Inte speciellt anmärkningsvärt.
Premiär är premiär och planerna inte precis vad spelarna är vana vid så några långtgående växlar så här i begynnelsens timma är det inte läge för.
***
Efter överhalningen med 5-1 i premiären förra helgen var det tydligt att Gutes tränare Tony Mattsson valde en säker linje i hemmapremiären mot Eskilstuna City.
4-4-2 motsäger inte det.
Det kan ha varit klokt. Hellre en säker poäng än att stå med en nolla i poängkolumnen efter två omgångar.
För det kan inte nog poängteras att är det något som FC Gute är i behov av så är det ett stabiliserat självförtroende. Frågan är bara vad 0-0-tillställningen bidrog med?
Personligen tycker jag att det är väl mycket feglir att stå kvar på en defensiv uppställning när man har ett övertag i antal spelare. Och en seger, som faktiskt inte låg långt borta trots en stor del tråkspel och tjongande, skulle inte ha varit orättvis.
Det skulle definitivt ha stärkt självförtroendet ett par hundra grader.
Hur ska man annars tolka Gutes tunga huvuden och de tunga stegen efteråt?
***
Starten för den nya damsatsningen gav tre poäng för Dalhem/P18. Inte orättvist på något sätt, men sett till spelet var det en uppsjö av fläckar på det soldränkta Dalhem IP.
Undantaget var Clara Markstedt.
Forwarden är helt och hållet i en klass för sig på ön.
Hennes två mål var inga tillfälligheter heller utan resultat av fart, orädsla och inte minst den där egenskapen som gör en målskytt till en målskytt. Det där med det viktiga självförtroendet. Samt en del tur.
Bristen på rutin har redan påtalats. Med all respekt för att satsningen är långsiktig och ska bygga framtidens damfotboll genom unga spelare - glöm det!
Utan rutin får talangerna svårt att utvecklas. Se och lära är aldrig fel.
***
Fyran sparkade igång också. En serie som även i år har genomgått en föryngring och sett till resultaten är det som vanligt i den lokala serien - inget lag kan gå säkert.
***
Nu är allt inte bara fotboll. Men att IK Pärlan skulle bränna sin kvalchans och spela ner sig från elitserien efter tre säsonger är faktiskt riktigt pinsamt. Nu står gotländsk bowling med två lag i allsvenskan nästa säsong sedan Stånga spelade upp sig nyligen.
Förra helgen såg det ljust ut - nu kan läget inte vara värre.
Säg den glädje som varar.