Nytt konstmål på tom stadion
Men jag vill upprepa det jag skrivit så många gånger: VIF Gute, öns bästa fotbollslag och enligt mitt sätt att se det Gotlands idrottslag med allra högst status, är värt att ses av fler människor.
Det kanske inte är 90 minuters propagandafotboll det bjuds på, och det kan se lite taffligt ut när folket har massor av högklassig internationell tv-fotboll att jämföra med.
äå
Ta bara en sån som Jonathan Partin och tänk på hans mycket eleganta 1-0-mål mot Tyresö för en tid sedan. Jättevackert, visst, men grejen är att det bara är nummer tre på listan i år.
Som etta har jag fortfarande Mattias Harring och hans skott på den udda hörnvarianten som gav 2-1 mot Häcken.
Men mellan Partin och Harring placerar jag härmed Robert "Ruben" Nilsson som en mycket ärevördig nummer två.
Det var en riktig "hästspark", på frispark inte långt från mittcirkeln, som gav VIF Gute sin viktiga 1-0-seger mot Vasalund/Essinge i går.
När den lokala fotbollsgalan avslutar säsongen i Exhuset på P18 ser jag framför mig roliga diskussioner. Vem gjorde egentligen årets mål på Gutavallen?
Redan nu finns det många kandidater. Och tyvärr är det alltså alldeles för många på ön som missat att se det live och bara fått läsa om det efteråt.
Videobanden får plockas med till galan i höst.
Annars var det väl ingen större underhållning spelmässigt i går. Individuellt gladdes jag mest åt bortalagets Imad Zataras spel på högerkanten. Palestinas landslagsman var helt klart bäst av alla på Gotlands nationalarena.
Men det var faktiskt VIF Gute som var det bättre laget och det märktes att tränaren Stellan Carlsson satt eld i baken på alla spelare med offensiva uppgifter.
Särskilt forwarden Anders Lindberg var mycket aktiv och var värd att göra ett par mål. Jag är övertygad om att målen kommer om han fortsätter i samma stil.
Andra positiva saker: Robert Nilssons mittbacksspel i par med Joakim Lindgren, Joel Klassons vänsterlyftningar, Martin Johanssons starka inhopp, oslipade Christian Hederstedts frejdighet och offervilja, och Daniel Engströms godkända spel i ovan mittfältsroll.
Gute visade nu tveklöst att laget inte hör hemma i botten.
* * *
n Ett lag som gör mig riktigt orolig är däremot Dalhems damlag. Om inte något radikalt händer, men någon förstärkning eller med hur laget spelar, finns det helt klart en risk att laget åker ur tvåan.
Det finns flera tydliga orosmoln:
4 Dalhem orkar uppenbarligen inte 90 minuter.
4 Dalhem har inget fungerande försvar, spelarna jobbar inte tillsammans defensivt.
4 Dalhem har ingen ledargestalt på banan som kan ta tag i det när motståndarna får spelövertag.
4 Dalhem saknar en riktigt bra målvakt, som kan avgöra matcherna som invärvade Josefin Sundh gjorde hösten 2002.
Det finns detaljer som är riktigt bra i Dalhem, och det visades också i 2-5-matchen mot Roslagsbro i lördags.
Anna Jakobsson är till exempel en tjej som alltid imponerar på mig med sin speluppfattning. Jag tycker hon borde användas mer i speluppbyggnaden, även om hon kanske inte spelar så många matcher till innan sin elitseriesatsning i Endres innebandylag. Hon ska ha en mer central roll i laget.
Det är annars bra att Annie Mårdbrink och nickstarka Andrea Caesar flyttats ned till backlinjen och nu tycker jag inte att tränaren Per Othberg kan laborera så mycket mer med uppställningen. Nu måste tålamod ges så att det kan bli samspelt och tryggt.
Det som krävs är en riktigt bra förstärkning, en spelare som ensam kan gå in och göra skillnad och höja laget.
Jag vet att Dalhem söker efter den här spelaren just nu och det är bara att fortsätta att leta. Gärna med ljus och lykta.
Så jobbar vi med nyheter