Under den förra säsongen var det mer eller mindre omöjligt att utse en förstamålvakt i Endre. Såväl som åskådare som internt i laget. När Liisa Kokkonen radade upp stormatcher och mer eller mindre spelat sig till rollen som sista utpost, klev Lauma Visnevska in och gjorde samma sak.
De två landslagsmålvakterna turas om att vakta målet, med den effekten att ingen riktigt kände sig säker i målet, ingen visste från en match till en annan vem som skulle stå.
Nu är det annorlunda. Den här säsongen har Lauma Visnevska lämnat Endre och Liisa Kokkonen är kvar. Förvisso har både Camilla Hellgren och Hanna Sihlman kommit och förstärkt på målvaktssidan, men nu är det klart vem som har första tjing mellan stolparna.
- Jag är förstamålvakt, men Camilla kommer att kämpa för att få spela och kommer att få några matcher. Det tycker jag att viktigt, säger hon.
Vilken situation som hon föredrar vet hon inte riktigt.
- Det är ju skönt att veta att man kommer att få stå de tuffa matcherna och inte sitta på bänken mot Pixbo, Djurgården och Iksu, säger hon.
Matchen mot Karlstad, förlust med 1-5, är historia nu.
- Vi fick inte igång något passningsspel alls, säger hon nu med nästan en veckas distans.
Men hon tvivlar inte på lagets kapacitet.
- Det har sett bra ut på träningsmatcherna och när vi får till passningarna så kan vi slå vilket lag som helst.
Samtidigt vet ju Liisa Kokkonen, precis som alla andra som följer Endre, att laget har tappat många rutinerade spelare.
- Vi har ju blivit av med lite erfarenhet och det kanske syns lite grann i början på säsongen så här, säger hon.
Nu väntar Djurgården i hemmapremiären på den aningens annorlunda, för Endre, starttiden 19.00 på fredagen.
- Jag gillar det, kan man sluta lite tidigare så kan man ladda som vanligt.
Det finns dock fler orosmoln på himlen för Endre och Kokkonen än förra veckans tunga förlust. Målvakten har problem med ryggen och baksidan och har varit vid naprapaten flera gånger den senaste veckan.
Hon siktade dock på att träna innan match.
Någon oro för att spela har dock inte.
- Nej, får jag spela så gör jag det, säger hon bestämt.