Riktiga AIK-fans borde ta avstånd
Själv har jag aldrig varit någon vän av AIK, men inte heller någon direkt ovän. Jag har väl egentligen bara njutit av en AIK-förlust de gånger det blivit förlust på Värendsvallen, mot mitt Öster. Eller de få gånger som Öster skrällt och vunnit på Råsunda.
Annars är jag, och har varit, ganska likgiltig över denna anrika klubb från Solna.
Fram till i måndags, då.
Oftast känner man sig som en blasé medel-Svensson hemma i stugvärmen med sin stadiga påse lösviktsgodis bredvid sig. Jag tycker i alla fall ofta att det är svårt att bry sig om saker. De hemska världsproblemen skjuter man ifrån sig, antagligen för att man inte orkar ta till sig det här i trygga Norden. Och händer det avskyvärda saker i Sverige, eller på Gotland, då känns det inte verkligt på något sätt.
Förmodligen borde man engagera sig mer konkret, och mer tydligt ta ställning mot allt våld och de orättvisor som finns i samhället.
Man gör det väl i tanken, men på något sätt skjuter man omedvetet bort det ur skallen och fortsätter i stället att garva åt skämten i Parlamentet och Stockholm live.
Det finns dock tillfällen då man väcks i sin skyddade verkstad, hoppar till och riktigt kokar av ilska framför teven.
I måndags kväll var ett sådant tillfälle. Jag tror inte jag varit så förbannad framför burken sedan maskerade ligister kastade sten och slog sönder hela Avenyn under EU-toppmötet i Göteborg 2001.
Då var tanken: Varför tillåts några få rötägg förstöra en bra sak för så många? Då led jag med alla vänsteraktivister som fick sina budskap och demokratiska protestmöten förstörda av några få kriminella spånhuvuden.
Likadant tycker jag det känns efter skandalen på Råsunda i måndags, när några få så kallade AIK-fans stal showen och förstörde den för så många genom att försöka storma planen.
Då led jag med AIK som jag aldrig gjort förut, jag led med alla de som verkligen älskar AIK och som lever för klubben.
Men det jag saknar i debatten är ett tydligare avståndstagande från de riktiga fansens sida. Det måste i första hand vara i deras intresse att se till att marginalisera och frysa ut de idioter som drar AIK:s namn i smutsen.
Hur kan så många tillåta några få att förstöra så mycket?
Jag känner till exempel många goa gamänger i Black Armys filial på Gotland, föreningen som kallas Visbygnagare. Men på deras hemsida hittar jag inte ett uns av fördömande av det som hände i måndags. Det tycker jag det borde finnas.
Det måste vara hög tid för AIK:s riktiga fans att ta befälet, över Norra ståplats och över supporterstödet till laget över huvud taget. Det som jag sett vara så ståpälsframkallande och stämningshöjande i allsvenskan så många gånger genom åren.
Men troligen är det för sent. I går beslutade förbundet att AIK resten av säsongen får spela utan publik på hemmaplan. I ödesmatchen mot Örgryte på söndag och i en eventuell kvalmatch.
Jag tror AIK ramlar ur och det lär dröja innan man kommer tillbaka till högsta serien. Åtminstone med dagens spånhuvuden till fans. Idioterna måste bort och det måste främst vara en intern AIK-fråga, allra högst upp på både Solnaklubbens och Black Armys dagordning.
En degradering skulle inte bara vara fansens fel, men de har hjälpt till bra mycket med att stjälpa sitt eget lag.
* * *
n När det gäller publiken i gotländsk idrott är det mer beskedligt. Då är det närmare mesighet än läktarvåld och det kanske är det lika bra det, även om mer engagemang från publiken kunde vara önskvärt ibland.
Mest publik av alla lag på ön drar just nu Visby IBK, ett lag beläget på nedre halvan i innebandyns division II.
Människorna bakom det måste vara människor som även kan sälja is till eskimåer, sand till dromedarer, kött till vegetarianer, starksprit till nykterister, eller vad ni vill.
Jag kan bara gratulera till ett strålande marknadsföringsjobb i Visby IBK. Där har många på Gotland mycket att lära.
Jens Bollius är sportchef på GT. Veckans biljardmatch i Lokrume slutade med seger, 5-3. Bara glädje, och inga kravaller, sågs på läktarplats runt bordet.
Så jobbar vi med nyheter