Valet 2022
Vilken är er strategi för att klara av utmaningarna kopplade till idrottsanläggningar?
– Det måste vara ett långsiktigt perspektiv på det. För vi är en liten ö med begränsade ekonomiska möjligheter. Det ska i höst göras en kultur- och fritidsplan. Sedan ska det göras en arenastrategi utifrån den. Det tycker vi är en bra process. Att det finns en kvalitet i den långsiktiga arenastrategin.
Vad vill ni genomföra för åtgärder för att stödja den lokala föreningsverksamheten?
– Vi måste arbeta nära Gotlands idrottsförbund och idrottsföreningarna för att få så bra utdelning som möjligt på det ekonomiska stödet. Viktigt för oss är att det blir jämställt utifrån kön, olika idrotter och även geografiskt fördelat. Regionens förvaltningar kan vara samarbetspartners och göra gemensamma projekt med föreningsverksamheten.
På vilket sätt vill ni stimulera det ideella engagemanget så att det fortsätter/stärks, utöver glada tillrop?
– Vi tycker att det ideella engagemanget är jätteviktigt. Det är den grundstomme som idrotten vilar på och vi måste värna engagemanget. Därför kan vi hjälpa till att underlätta administrationen så att ideella ledare kan koncentrera sig på ideell träningsverksamhet. Regelverket för att söka pengar bör även förenklas. Det ska vara så lätt som möjligt att vara ideell ledare.
Bör det finnas en evenemangsstrategi med Region Gotland inblandad för att locka fler större idrottsevenemang till ön?
– En strategi känns tveksam, med dock tror vi att det finns ett värde att få hit lagom stora evenemang som vi mäktar med att genomföra. Till exempel Island Games, det både förenar och skapar stolthet på ön. Men ett samarbete med besöksnäringen känns ju viktigt så att inte olika evenemang krockar.
Hur vill ni bidra till att fler barn och unga rör på sig?
– Det ska vara lätt att idrotta och nära till anläggningar. Sedan finns det grupper som är mycket stillastittande och det finns mycket forskning hur man ska nå dem på bästa sätt. Här vill vi ha ett bättre samarbete mellan regionens förvaltningar, exempelvis socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen för att nå dessa grupper. Vi måste komma ifrån stuprörstänkandet i regionens förvaltningar.
Bör idrotten få en större del av skattemedelskakan?
– I dag går tre kronor till kultur- och fritid av varje hundralapp vi får in till skatt. Så att absolut ja, en verksamhet som är så viktig för särskilt barn och ungas välbefinnande bör få större skattefinansiering. Vi tror att det finns pengar att hämta hem från psykisk- och fysisk ohälsa bland unga om man satsar mer pengar här. Idrottsrörelsen är ett fundament för folkhälsan, säger Katarina Krusell