Valet 2022
Vilken är er strategi för att klara av utmaningarna kopplade till idrottsanläggningar?
– Dels måste man verkligen få en anläggningsstrategi på plats så att det finns en formulerad prioritetsordning vilka anläggningar som ska komma först och att det därmed blir mer förutsägbart. Det måste också finnas en långsiktighet i den, för i realismens namn så är det tufft att finansiera anläggningar och då måste man ha åtminstone tio, men kanske hellre 20, års perspektiv. Strategin måste också vara analyserad ur ett jämställdhetsperspektiv och ta hänsyn till landsbygdens möjligheter. Vi ser också att det är viktigt att analysera anläggningar utifrån vad de har för värde för barn och ungas idrottande, säger Saga Carlgren.
Vad vill ni genomföra för åtgärder för att stödja den lokala föreningsverksamheten?
– Dels behöver vi titta på hur pengastöden ska se ut, så att det blir bra utifrån barn och ungas villkor, jämställdhetsvillkor och de här perspektiven som vi tycker är så viktiga. Sedan tycker vi att regionen behöver jobba ännu mycket mer med gemensamma projekt med föreningslivet, exempelvis med skolan och fritidsverksamheten. Den typen av utbyten är jätteviktiga, särskilt för alla de barn som inte har någon idrottstradition i familjen. De behöver träffa och få ansikte och namn på människor inom idrottsrörelsen för att ens våga tänka tanken på att börja med någon idrott.
På vilket sätt vill ni stimulera det ideella engagemanget så att det fortsätter/stärks, utöver glada tillrop?
– Det är verkligen en knäckfråga, för möjligheten att jobba ideellt är det som många delar av vårat samhälle hänger på. Det vi kan göra från Region Gotlands sida är att tydligare manifestera vikten av föreningsverksamhetens kunskap genom tydliga samarbeten. Sedan är det jättesvårt att veta om de vuxna och aktiva ungdomar som försvunnit ur verksamheter under pandemin går att få tillbaka, men det måste vara ambitionen.
Bör det finnas en evenemangsstrategi med Region Gotland inblandad för att locka fler större idrottsevenemang till ön?
– Jag är lite tveksam till det där med strategi som ett papper. Däremot tycker jag att den typen av större idrottsevenemang som är relevanta för gotlänningarna är nyckeln. När många på idrottsgotland är engagerade så finns det ett jättestort värde i det, medan evenemang som är vagare anknutna till det gotländska idrottandet känns tveksamma.
Hur vill ni bidra till att fler barn och unga rör på sig?
– Det är ett extremt viktigt fokusområde. Det handlar dels om vilka anläggningar som blir prioriterade, både med specifika idrottslokaler men även att det ska finnas platser för spontanidrott i våra tätorter.
– Det handlar också om att vi ska utöka möjligheten till avgiftsfria lovaktiviteter för barn och unga. I det är Fritidsbanken en jätteviktig funktion, även på så sätt att en barnfamilj exempelvis faktiskt kan låna skidutrustning för att åka på den fjällresa som inte hade varit ekonomiskt möjlig om man skulle hyra utrustning. Det där är en så himla tydlig klassfråga, men har man åtminstone grejerna lånade finns i alla fall en chans att komma iväg. Sedan är samarbeten mellan föreningar och skolan/fritids, som till exempel idrottsfritids, något jag tycker man ska titta på former för att utveckla.
Bör idrotten få en större del av skattemedelskakan?
– Ja, det tycker jag absolut att den bör. Jag är dock helt övertygad om att det kräver att kommuner och regioner får en större del av skattekakan. Vi har tufft att finansiera vår välfärd och så länge det är på det sättet så blir det alltid svårt att exempelvis väga vård mot idrott, säger Saga Carlgren.