Det där är historia nu och till historien hör den idag 56-årige Lars-Olof Larsson. Från succén 1987 och drygt 20 år framåt knep han inte mindre än 15 (!) så kallade mästartröjor. En fullvärdig legendar inom gotländskt skytte!
– Visst är jag lite stolt över alla de där segrarna, säger Lars-Olof när han minns tillbaka. Många riktigt spännande och ovissa tävlingar har jag fått uppleva, ofta kunde allt avgörs på sista skottet.
15 mästartröjor för Lars-Olof alltså, fast egentligen var det skinnjackor.
– Jag använde de där jackorna rätt flitigt, de flesta har jag slitit ut. Idag har jag bara fem kvar, de hänger där inne i garderoben, säger Lars-Olof när vi träffas i villan i Hejdeby där familjen bott i 30 år.
Idag är det inte så många som ägnar sig åt fältskytte och några mästartröjor var det länge sen det tävlades om. I orientering däremot har GT kvar sina mästartröjor och där har Ronny Liljegren, Bro OK, varit suverän med 13 vunna tröjor (jackor).
– En orsak till det minskade intresset är allt jobb det tar att lägga en fältskyttebana. Och tävlingarna tar alltför lång tid, analyserar Lars-Olof Larsson nedgången.
Men det är inte bara på Gotland Lars-Olof, med klubbadress Garda-Lau, visat hög klass. Vid SM i fältskytte 1993 i Vårgårda var det ytterst nära att han fått stiga upp på den där eftertraktade prispallen.
– Jag var bara en träff från att bli tvåa, hade 46 träff av 48 möjliga. Vinnaren sköt fullt och jag kom sjua.
När vi ändå är inne på SM får vi absolut inte glömma att Gotland faktiskt haft en svensk mästare i fältskjutning vid två tillfällen. Peter Östergren, Ala-Gammelgarn, triumferade 2010 med 46 träff av 48 möjliga och upprepade bedriften 2014, då med 43 träff av 48 möjliga. Också han en legendar inom skyttet. Vad anser Peter var det som gjorde Lars-Olof Larsson till den mästare han blev:
– Han var alltid väldigt noggrann och behärskade det mesta inom skyttet.
Även under Island Games, där det finns chans att kamma hem massor av medaljer i olika skyttegrenar, har Lars-Olof haft fina framgångar.
– Minns inte hur många medaljer det blivit, men när vi hade tävlingen här på Gotland 2017 blev det i alla fall fyra medaljer.
Skytte är ju en sport med massor av olika grenar och discipliner. Lars-Olof har testat det mesta. Ta korthåll 50 meter till exempel där han varit tvåa på SM och femma på Nordiska Mästerskapen för veteraner. Men det är absolut fältskjutningen som prioriterats och varit nummer ett.
Och mästartröjor i fältskjutning har Lars-Olof faktiskt samlat på sig betydligt fler än de där som nämndes i början på artikeln. Det tävlas nämligen om mästartröjor även på södra Gotland. Leif Ingmansson, med koll på statistiken, låter meddela:
– Lars-Olof har vunnit 12 mästartröjor mellan åren 1987 och 2009 i Södra Skyttekretsen. Den tävlingen består av tre ban- och tre fältskyttetävlingar årligen. Och konkurrensen är hård, de bästa skyttarna finns ju på södra Gotland.
Leif Ingmanssons bror Ulf Ingmansson, som Lars-Olof betraktar som svåraste konkurrenten under storhetstiden, har kommit upp i åtta mästartröjor i Södra kretsen.
Jag når skyttebröderna Ulf och Leif Ingmansson på telefon och båda är rörande överens om en sak när de ombeds beskriva hemligheten bakom Lars-Olof Larssons alla framgångar:
– En allround skytt som var bäst när det gällde som mest. Han hade en oerhörd förmåga att skärpa sig lite extra när det skulle avgöras.
Ja, det där avgörandet fick Ulf känna av flera gånger. Även om han själv också vunnit GT- tröjan.
– Jag föll flera gånger på målsnöret - var den eviga tvåan bakom Lars-Olof.
När jag letar gamla och passande bilder till det här uppslaget tillhör ett av de tjockaste kuverten i arkivet Lars-Olof Larsson. Också ett kvitto på att skytte i allmänhet och fältskytte i synnerhet bevakades väl av tidningarna på den tiden det begav sig.
Tillbaka till 60-talet. Lars-Olof Larsson föddes 1964 och växte upp på en bondgård vid Hemmor i Lau. Testade i unga år populära sporter som fotboll och pingis. Det gick sådär.
– Hade inte ett dugg bollsinne. Det är Clara som fått det där bollsinnet jag aldrig fick.
Clara? Ja, det är dottern Clara Larsson som gjorde tre SSL-säsonger (nästan 100 matcher) i Endres framgångsrika innebandylag och enligt tillgänglig statistik gjorde hon 18 poäng i högsta serien. Efter flytten från Gotland har hon fortsatt med spel i både Kalmarsund (SSL) och Växjö (division 1 och allsvenskan).
Mer om Lars-Olof. Han kom i kontakt med skytte hemma i skytteföreningen Garda-Lau via några kompisar. Fotbollen och pingisen lades snabbt åt sidan.
– Jag märkte direkt att skytte var en sport som funkade bra för mig.
En anledning: Lars-Olof lärde sig snabbt konsten att avlossa ett skott.
– Många har problem just när skottet skall avlossas. De rycker iväg skottet, jag lärde mig att krama iväg skotten. Det är själva grunden i skyttet.
Men skytte är väl också en sport där det gäller att hålla nerverna i styr?
– Visst är det så. Jag var nervös ganska ofta, men försökte göra en fördel av det. Blev istället mer taggad och koncentrerad när det drog ihop sig.
Fältskytte är dessutom en sport där man inte har något gratis. Figurerna man skjuter mot finns som regel 150-600 meter bort i terrängen.
– Varje skytt får själv räkna ut avståndet, dessutom måste man ha koll på hur vinden blåser. De där båda sakerna var jag väl rätt bra på.
Framgångarna för Lars-Olof lät inte vänta på sig. Fältskytte har tidigare varit en sport som dominerats av 30-plussare. Eller ännu äldre. Men Lau-sorken Lars-Olof Larsson vann sin allra första mästartröja redan 1987, bara 23 år gammal. Dessförinnan hade Sven-Erik ”Jacken” Jakobsson i Fårösund dominerat och tagit hem tröjan minst sju gångar, kanske fler. (Det är svårt att få fram den rätta statistiken så här långt efteråt.)
Men det var, som Lars-Olof påpekat tidigare, inte alltid helt lätt att gå segrande ur den så kallade tröjstriden. Regeln var att man fick välja bort en av de fem deltävlingarna om mästartröjan och därmed räkna de fyra bästa.
– Som regel var det väldigt, väldigt jämnt i toppen varje år. Ofta avgjordes det under de sista skotten i sista deltävlingen. Det var både roligt och spännande.
Det förstår vi att Lars-Olof tycker. Det var ju oftast på slutet han var som bäst och säkrade sina mästartröjor. Alltså totalt smått ofattbara 15 stycken!
Oftast gick alla de bästa skyttarna som hade chans på tröjan i en sista seedad grupp. Hur var det?
– Man höll ju koll på varandra, ville ju inte dela med sig något till sina konkurrenter om till exempel avstånd och vind.
Du håller fortfarande igång, inte bara med skytte?
– Jag cyklar och springer rätt mycket, mer på motionsnivå. Sommartid tar jag ofta cykeln till jobbet i Visby. Det blir även en del mountainbike i skogarna här runt omkring.