Styrkan sitter inte i styrkan

Jag tänkte på en sak som har bitit sig fast.
Det har med träning att göra.
Närmare bestämt fysträning. Det som kan sammanfattas med tyngd, mängd, smärta, mjölksyra och en hel lastpall med träningsvärk dagen efter.
Det vill säga träning som skulle få oss vanliga dödliga att sjukskriva oss.
***
Styrketräning är ett nödvändigt ont. Frågan är hur pass nödvändigt för vissa idrotter.
Utan att säga att jag vet, för det har jag inte belägg för, vill jag påstå att gotländska lagidrottare är de bäst tränade. I förhållande till motståndarna är man starkast i närkamperna, tuffast i löpduellerna och uthålligast. Sedan kan det vara fotboll, innebandy, ishockey eller basket.
Ändå är de gotländska lagen inte bäst.
Självrannsakan, kanske?
Finns det anledning att ompröva den stora betydelsen som fysträningen har fått inom gotländsk idrott.
Jag tror det.
***
Utan att på något sätt hänga ut FC Gute, vill jag ta det som ett exempel. Ett lag med så mycket kunnande, rutin och talang borde rimligtvis inte ha slutat åtta i division 2 när man kom nerdunsande från ettan. Det förefaller, oaktat andra orsaker, närmast onödigt.
Slarvigt, och mycket på grund av en för stor mängd fysträning.
När Gute efter en hyfsad serieinledning började gå trögt manade lagets fystränare Ulf Stillman till lugn. "Det är inte nu vi ska vara starka, det är i höst".
Så sade fystränaren. Så fel hade fystränaren. Sedan lade han på lite fler vikter, mer tyngd på redan tyngda Gute.
Jag vill inte utmåla Stillman som någon fara, men styrkan i fotboll sitter inte främst i den muskulära styrkan. Tror vi att övermuskulösa atleter ska bygga framtidens lagidrotter, med boll ska tilläggas, är vi fel ute. Men, den som vill överbevisa mig får gärna höra av sig.
***
Givetvis kommer ingen idrottare på hög nivå undan julhelgerna med bara tv-spel, massor av mat och slöa dagar i soffan. Man behöver hålla igång också.
Men grunden för fotboll, innebandy, basket och ishockey är inte antalet kilon på skivstänger. Man kan vara stark på plan även utan massa muskler.
Grunden är leken, som utvecklar och stärker, som leder till säkerhet med boll och/eller klubba, och till ökat självförtroende vilket i sin tur gör även den svagaste stark.
Och framför allt, där leken finns där gror även lusten. Lusten att spela mer, springa mer och vinna mer.
Där lusten att träna och spela är störst, där är också viljan att utvecklas starkast.
***
Låt oss se mer av det 2009!