Vart är idrotten på väg egentligen?

Vart är idrotten på väg? Frågan är inte helt korrekt formulerad, för det är inte idrotten i sig jag är ute efter, utan allt det som händer runt omkring.
Ryktena som spreds häromdagen om att Djurgårdsfans hotar att storma planen i matchen mellan AIK och Elfsborg i allsvenskans sista omgång - för att AIK inte ska ta hem SM-guldet - är ett skrämmande exempel på vartåt det verkar barka.
Det är i alldeles för många fall inte längre idrottsprestationer som står i fokus i idrottssammanhang, utan i stället fullt idiotiska tilltag från "supportrarna" på läktarna.
Färskt i minne finns förstås superettankvalmatchen mellan Assyriska och Bunkeflo, där gotländske domaren Patrik Klintberg hamnade mitt i kaoset och i regnet av nedkastade stolar, flaskor och andra tillhyggen som de frustrerade vilsna själarna på läktaren fick fatt i när motgångarna på planen blev för stora.
Jag ser väldigt gärna att Elfsborg får sitt SM-guld.
Men om det ska ske på bekostnad av AIK-fans som i ett slags masspsykotiskt tillstånd stormar planen i ett försök att göra allt för att inte det grannsocknes laget AIK ska ta hem guldet då kan det lika gärna kvitta.
Ärligt talat - jag skulle faktiskt inte fälla en tår om man tar beslutet att inte dela ut något SM-guld alls.
Det kommer sannolikt inte att ske, men hur kul är det när tabellplaceringar ska avgöras vid möten i tävlingskommitteer och disciplinkommitteer på förbundsnivå?
* * *
Nu är det ju tyvärr inte alltid som idrotten i sig är en dans på rosor heller.
Matchen mellan Visby Roma och Lidingö i förra veckan bjöd väl, med sina 160 utvisningsminuter och fem matchstraff, knappast på den underhållning man som betalande ishockeyåskådare förväntar sig.
Jag var inte där och ska inte orda för mycket om hur matchen såg ut, men med så många utvisningsminuter så säger det sig nästan självt - det kan inte ha varit kul att spela i matchen, och det kan inte heller ha varit kul att se den.
Går man på hockey förväntar man sig en hockeymatch, och vill man se boxning går man hellre på en boxningsmatch.
Å andra sidan, hade det aviserats boxning i Visby ishall hade jag inte gått dit då heller.
* * *
Men nog om tråkigheterna. Nu väntar ju en spännande gotländsk sporthelg. Visby Roma spelar derby mot Sudret, och där tror jag inte på några massutvisningar à la Visby Roma?Lidingö, även om derbyn alltid bjuder på extra heta känslor.
Därtill spelar Visby Ladies mot Marbo Borås, med förra Ladiesspelaren Johanna Ericsson i laget, och Visby IBK ställs mot toppkonkurrenten Arlanda.
Men helgens stora begivenhet är förstås odiskutabelt Gotland Grand National. GGN är väl snarast något som jag under mina nu snart fem år på ön har lärt mig att gilla.
Där kan man också snacka om sann entusiasm. En och annan välriktad spark mot den motorcykel som kroknat under meterdjup lervälling - vem skulle inte göra det? - kan man förvisso bevittna, men i övrigt bjuder tävlingen inte på annat än en allmänt god stämning. Precis som det ska vara.