Mönstret känns igen från i våras. En efter en pausar idrotterna sina serier till följd av pandemin.
De lättade publikrestriktionerna om 300 personer är indragna lokalt och åtmindtone till den 10 december finns ett tak på 50 sittande personer.
Endre IF, Visby IBK och Visby Ladies har redan gått ut med att man inte kommer att ta in publik i sina kommande matcher.
På RF/Sisu har det varit en hektisk tid sedan i mars. Det handlar på det stora hela att finnas där, stötta och ge råd till föreningarna.
– Vi är inne i fjärde svängen med föreningar vi försöker lära någon slags digital mognad som att hålla årsmöte, hantera officepaketet och annat föreningsarbete digitalt, säger distriktidrottschefen Bo Ronsten.
När nu coronaviruset nått nya höjder över antalet smittade på Gotland får de vanliga arbetsuppgifterna stå åt sidan.
För många klubbar pågår nu en kamp för överlevnad.
– När vi gör bokslut 2020 vet vi hur det gick för föreningarna. De klubbar som har det svårast är de som haft problem med ekonomin tidigare. Jag tror att vår tuffaste väg är det som händer i form av återuppbyggnad. Jag är inte säker på att idrotten kommer att se ut som den gjorde tidigare.
– Även om företrädare säger att vi ska ha ett olympiskt spel nästa sommar eller ett EM i fotboll. Jag är inte säker på att det blir så. Hur ska vi kunna samla så många åskådare och tävlande på ett och samma ställe? Vi såg nyligen en stavhoppsgala med Armand Duplantis där man tävlade mot varandra, men på tre olika platser. Jag tror att fler och fler kommer att titta på liknande lösningar, fortsätter Bo Ronsten.
Från idrottens håll är man orolig över hur pandemin påverkas genom att branscher inom näringslivet går på knäna och det kan i sin tur spilla över på idrotten.
– Idrotten är enormt beroende av näringslivets förmåga att stötta och där är den känslig. Går vi in i en lågkonjunktur framöver vad händer då? Därför är det viktigt att alla förstår att det är på allvar, men genar vi kurvan nu så kanske vi inte tappar det här. Nu måste vi ta ansvar och krafttag under en månad för att bromsa det här.
Mest oroar han sig över hur barn- och ungdomsidrotten kommer ut på andra sidan pandemin.
– Det kan leda till att ungdomar slutar idrotta och ur ett folkhälsoperspektiv kan det leda till ohälsa, men ur ett samhällsperspektiv kan det vara förödande. Det kan leda till att de här ungdomarna driver runt och gör andra saker.