Gunnar Bäck – även känd som kunnig guide - har ägnat nästan hela sitt liv åt bordtennis. Först som spelare, därefter som tränare och rådgivare i massor av olika klubbar. På Gotland, på fastlandet och i Tyskland. En riktig legendar.
– Men jag är 73 år och har bestämt mig för att trappa ner. Numera blir det träningar bara en gång i veckan, jag fortsätter väl den här säsongen också.
I nästa andetag säger dock Gunnar:
– Fast, det är klart, är det någon som så där privat hör av sig ställer jag nog upp.
Senaste stjärnskottet som Gunnar tränat och pushat är Betty Engström från Hemse som numera lämnat Gotland och tillhör svenska eliten i sin åldersklass.
– Är riktigt imponerad av Bettys karriär. Hon har ett väldigt bra huvud, har jättestark fysik, ett utmärkt fotarbete och vågar spela en offensiv och vägvinnande pingis, berömmer Gunnar. Vi pratar med varandra i telefon då och då.
Pingisintresset här på ön har också ökat markant sen de svenska framgångarna under OS i Paris.
– Det var fullt på IFK Visbys första träning efter sommaruppehållet.
Gunnar och hans sex syskon växte upp i Väskinde innan flytten till norra Visby. Pappa Ville var inte särskilt pingisintresserad, ägnade sig istället åt boxning.
– Men pappas bror Kalle drev en pingishall i Stockholm tillsammans med Lollo Hammarlund och var också ledare och tränare i Hammarby. Tror det var så jag fick mitt intresse för sporten, säger Gunnar.
Egna karriären tog sin början i Norrbackaskolans gymnastiksal där IF Gute hade sina ungdomsträningar.
– Vi bodde då på Stjärngatan, så det var nära till träningarna.
1975 är Gunnar 24 år, har nått klass 1 (näst högsta klassningen) och spelar för IK Graip. Undertecknad skrev då i GT:
” Vid tävlingar i Sölvesborg vann Gunnar Bäck mot Tomas Berg från Boo som är rankad nummer 12 i Sverige. På Bergs meritlista finns bland annat segrar över världsmästaren Kjell Johansson och tjeckiske landslagsmannen Jaroslav Kunz rankad bland Europas tio bästa spelare. Gunnar Bäck är killen som kan prestera stormatcher på fastlandet, konstigt nog har han svårare att göra det på hemmaplan”.
Nåja, Gunnar har en del meriter i singel (dock inget DM) även på hemmaplan, men det är utan tvekan i dubbel han skördat de största framgångarna.
– Jag var egentligen en medelmåtta i singel, betydligt bättre i dubbel där jag varit med och vunnit mot några av landets bästa. Här på Gotland har jag sju DM-tecken i dubbel tillsammans med sex olika spelare.
Varför bättre i dubbel?
– Där gäller det ofta att spela taktiskt. Men också serven, returerna, fysiken och min hyfsade backhand passade dubbelspelet.
Under intervjun betonar Gunnar gång på gång hur viktig tekniken, taktiken, fysiken och den mentala styrkan är i en sport som pingis. Och att de allra bästa tränarna och taktikerna ofta används fel.
– De skall finnas på basnivå, bland de unga spelarna som vill uppåt. Elitspelarna behöver inte samma hjälp.
Yngre brodern Lennart Bäck – känd skådespelare - har i en tidigare intervju sagt så här om Gunnar:
– Han är väldigt klok, humoristisk och allmänbildad. Dessutom en bra idrottspsykolog.
Efter spel och tränaruppdrag i gotländska klubbar som IF Gute, VIF Gute, IFK Visby, IK Graip och Hemse BK var Gunnar tränare i Solna BTK i fem-sex säsonger innan han fick jobb på bordtennisgymnasiet i Lycksele där han under fyra säsonger gjorde sig ett namn. Klubben där i norra Sverige, Öråns SK, med tvillingarna Carina och Susanne Jonsson i spetsen var på den tiden en maktfaktor i svensk dampingis. Där bidrog Gunnar Bäck en hel del.
– 2003 gick systrarna till SM-final i singel, Carina vann med 4-0, minns Gunnar.
– Fast egentligen är det inte så svårt att träna elitspelare, slår Gunnar fast. Kan vara betydligt knepigare när man har en nybörjargrupp där alla skall lära sig från grunden. Elitspelarna har ju redan det mesta, där är det viktigare att träna det mentala.
För Gunnar har dessutom inte alltid resultaten varit det viktigaste. Att lösa ett svårt problem vid sidan av pingisbordet är ofta större.
– Att till exempel lyckas få en tjej med anorexia att bli frisk eller att få någon som varit brottslig på rätt spår. Såna saker ger mig tillfredsställelse.
Från Lycksele bar det av till tyska proffsklubben Bayreuth i Bundesliga, alltså landets högsta serie där en stor del av Europaeliten håller till. Det blev dock bara en säsong.
– Så bra får man det nog aldrig mer - gratis boende, gratis bil och en väl tilltagen lön, berättar Gunnar. Men det krävdes också att man ibland fick ställa upp på tre-fyra träningspass om dagen.
Tillvaron som proffs i Tyskland lockade och lockar än idag duktiga svenskar. Världsmästaren (lag och dubbel) Mikael ”Äpplet” Appelgren hörde till och med av sig och ville komma till Gunnars klubb.
– Men det tyckte inte vår manager. Ja, vi var oense om hur laget skulle se ut kommande säsong, därför valde jag att säga upp mig och flytta hem till Gotland igen.
– Pengar är inte allt här i livet, man har ett enormt tryck på sig att lyckas i Bundesliga. Men det var en rolig tid och man lärde känna många av de bästa spelarna i Europa.
På senare år har Gunnar lagt mer och mer krut på den mentala träningen. Han har hållit föredrag i detta ämne för en rad olika idrotter.
– Det gäller att ligga före sin tid, det mentala inom idrotten är och kommer framöver att vara jätteviktigt.