Träkumla bjuder på sol och högsommarvärme när Cajsa Olsson ställde upp på intervju i GA. Vi sätter oss ner i trädgården med stallet intill och både hoppbana och hage bara en blick bort. Något soldränkt Spanien var det däremot inte som välkomnade Cajsa hem till Sverige.
Istället väntade regn och hagel de tre första veckorna av den fem veckor långa vistelsen. Syftet med resan var att tillsammans med en av sina hopptränare, tävla och träna på anläggningen i Vejer de la Frontera. Sunshine Tour var placerad på en anläggning som rymmer omkring 20 olika banor, samtliga av hög klass. Med på resan var också Olssons två hästar Himalaya Z och Blackberry.
En av anledningarna till att hon tackade ja till erbjudandet var för att få möjligheten att ge sina hästar en annorlunda vinterträning.
– För mig var det självklart att välja en solig utomhusbana i Spanien framför ett kallt och mörkt ridhus i Sverige, säger 23-åringen.
Att redan i början av året få känna på utomhusträning är betydelsefullt för hästarna.
– Man skulle kunna säga att både jag och hästarna har fått ett försprång med tanke på att vår utomhussäsong började redan i februari, säger Olsson.
På plats väntade en av Europas största tourer med ryttare från Europas alla hörn.
– Det var väldigt häftigt att testa på en mer internationell nivå, men i övrigt skiljer det sig inte så mycket från Sverige.
Förutom sadelskåp och kläder packade Cajsa Olsson en särskilt viktig väska, fylld med saker för att underlätta för henne mot den kroniska sjukdomen, Cystisk Fibros. Sjukdomen följer henne i varje steg hon tar och något som är viktigt för henne är att upplysa andra om den.
– Jag måste ju packa en del saker som andra inte behöver tänka på. Mycket är i förebyggande syfte, för att jag ska känna mig trygg.
Att befinna sig långt ifrån de läkare och mediciner hon är van vid tvingar henne att tänka ett steg längre.
– Jag försöker undvika miljöer där luften är dålig, men ibland är det svårt. Exempelvis var vi på en fest där många rökte inomhus, då är det svårt att undvika.
Men att vara utomlands innebär inte bara risker.
– Ofta mår jag faktiskt mycket bättre i varmare klimat. Det var ju en stor fördel med Spanien, även om vi hade otur med vädret.
Resan till Spanien innebar en resa på egen hand och med en så omfattande sjukdom kan det vara påfrestande.
– Det var annorlunda, men ibland är det som att sjukdomen känner mig. När jag verkligen behöver hålla mig frisk gör jag ofta det, det är när jag slappnar av som den slår tillbaka.
Varje dag gör sig sjukdomen påmind och vissa dagar är betydligt jobbigare än andra.
– Senast vi mätte min lungkapacitet låg den på 70 procent. Med det sagt går det inte en dag utan att jag besväras av andningen och blir väldigt trött. Sedan är det bättre vissa dagar medan andra är tuffare än vanliga, säger Olsson.
Fysisk aktivitet är en viktig del för att kunna leva så bra som möjligt med sjukdomen. Hade det inte varit för hästarna hade inte den delen varit lika självklar som den är idag.
– Jag har fått höra att hästarna har räddat livet på mig. Om jag skulle tvingas cykla på gymmet varje dag skulle det vara svårare att finna motivation. En träningscykel behöver inte mig, det gör hästarna.