Hon har tävlat i många år med många fina framgångar, men det har aldrig blivit någon start i Gotland Grand National förrän förra året.
Och den debuten kan hon knappats klaga på trots vädret, det blev seger i premiären.
– Det var väldigt kul, en större tävling och uppmärksamhet än vad jag trodde innan. Jag hade hört mycket om hur halt det kunde vara på kalkstenen, men där blev jag faktiskt förvånad, trodde det skulle vara mycket halare, säger hon.
Men något hon inte är helt tillfreds med är starten.
– Masstart tycker jag är riktigt läskigt, det är mycket folk runt omkring en och man vet inte vad som händer, men jag brukar försöka att lugna ner mig och köra mitt race.
Men det var ändå en tuff premiär.
– Det var kallt, blött, blåsigt och ganska tufft, säger hon.
Depåstoppen under GGN är en oerhört viktig del i loppet, strular det där så kan en eventuell seger ryka all världens väg.
– Jag hade en bra depå förra året, Husqvarna hjälpte mig och det fungerade jättebra varje gång. Jag bytte glasögon och tog lite energigel vid dpåstoppen, säger hon.
Gotland Grand national lockar inte bara flera tusen förare utan skogen i Tofta fylls även med publik som följer tävlingen
Märker du av publiken under racet på Tofta?
– Absolut, det är jättekul att de hejar och tjoar, det får man lite extra energi av och orkar lite mer, säger hon.
Hanna har svarat för en stark endurosäsong. Hon vann sitt femte SM-guld i år och dessutom efter två EM-silver tidigare kunde hon äntligen kröna karriären med ett EM-guld 2019. Plus att hon även segrade i Stångebroslaget i somras.
Men säsongen har inte varit helt skadefri, en rejäl blödning i tummen har gjort att hon missade Ränneslättsloppet och även sista deltävlingen i SM.
– Det var skönt att guldet var klart innan, annars vet jag inte hur det känts att missa sista deltävlingen, säger hon.
Men hon tror inte att skadan ska stoppa henne från att kunna prestera på topp i GGN där målet är att vinna igen, men systrarna Reimander, Emilia och Martina kan bli de tuffaste utmaningarna.
Vad kan du säga är din styrka?
– Jag åker fort, men ändå lugnt och kontrollerat, klarar mig ifrån många onödiga vurpor.
Svårigheten med GGN?
– Det är nog längden på tävlingen, köra tre timmar är ganska tufft, sen hänger det mycket på vädret förstås, säger hon.
Gotland Grand National må vara tufft när det är som värst, men Novemberkåsan är betydligt värre, Hanna har kört Kåsan två gånger, 2017 fick hon bryta, men förra året tog hon sig i mål.
– Det är nog det tuffaste, jobbigaste lopp man kan köra, det är mörkt, blött och kallt och efter ett slag så är det psykiskt jobbigt, då är det att försöka jobba bort de tankarna, men förra året ville jag bara i mål, säger hon.
Om det blir en ny Kåsa i år har hon inte bestämt ännu.
Nu är det GGN som gäller och Hanna kommer till Gotland på torsdag, två dagar innan racet. Då åker hon ut till Tofta och kollar banan, startområdet och Hästskon är två viktiga saker att ha koll på.
– Det är alltid bra att komma ut och se lite hur det är, både banan och runt omkring. Man tittar efter eventuella svårigheter som man ska undvika om det är möjligt, kollar vilket spårval som kan vara lämpligt i vissa partier, säger hon.
Hannas största utmanare är, Martina (segrare 2017) och Emilia Reimander, Hedvig Dahlberg (vinnare i Ränneslätt).
Hanna Berzelius #86. Andra startnummer att hålla koll på: Martina Reimander #64, Emilia Reimander #87 och Hedvig Dahlberg #118.
