60-årige Roland Ahlvin är tillbaka inom den gotländska fotbollen, efter två års frånvaro. Som ledare har han varit aktiv i klubbar som När, FG 86, Levide, KIK/FG, Visby AIK och FC Gutes U16 på herrsidan. Han har hunnit med några damlag också. Närmare bestämt KIK/FG, Gotland Södra, P18 och Stenkyrka.
Hans senaste uppdrag var Stenkyrkas division 3-lag 2017.
Tänkte du att det var färdigt efter det?
– Njae. Om rätt läge och lag skulle dyka upp vore det intressant att komma tillbaka till fotbollen. Så har tankarna snurrat.
Vad var det som lockade med Dalhem?
– Dels för att det gick väldigt bra för laget i fjol. Sedan har Thomas Wickman tjatat på mig och jag kände själv att det kunde vara något bra.
Wickman tog över laget inför fjolåret och är kvar i ledarstaben kring A-laget.
Hur mycket har du hängt med i den lokala fotbollen under den här perioden?
– Jag har inte sett så många matcher på plats, men läser det som skrivs i media. Däremot följer jag alltid Hammarby och landslagets matcher.
Tränartankarna har heller aldrig försvunnit, snarare tvärtom.
– Jag tänker fotboll i stor sett hela tiden och försöker hitta nya idéer, även när jag inte varit aktiv. Hur man som tränare ska utnyttja och ta tillvara på tiden som bäst, till exempel.
Hur är du som tränare, tror du?
– Oj, bra fråga. Jag vet inte riktigt...Men det som driver mig är att se laget och individer utvecklas. Känslan av att vinna och euforin man får är svår att hitta någon annanstans. Jag har tänkt mycket på det där, att det är svårt att uppleva i det vanliga livet. När man vänder ett underläge i slutminuterna och vinner en match, tillsammans som ett lag och alla är lyckliga ihop. Det är obeskrivligt.
Vad hoppas du kunna tillföra i Dalhem?
– Thomas har gjort ett jättebra jobb, verkligen. Jag tänker väl först och främst bygga vidare på det som han påbörjat. Att vi har en bra organisation både i försvar- och anfallsspelet.
Dalhem skulle egentligen spelat i division 3 förra säsongen, men fick sent en friplats i tvåan. Där slutade klubben på en stark fjärdeplats. Både i januari och i mars, precis före coronaviruset slog till, har Dalhem fått frågan om att ta klivet upp i division 1, men valt att tacka nej.
– Vi hade två dagar att bestämma oss på första gången och det var för kort om tid. En tredjedel av spelartruppen var väl positiva till det, men jag tror att det hade kunnat skada föreningen under flera år. Det skulle vara jobbigt om vi åkte på storstryk i matcherna, säger han och tillägger:
– Vi är inte redo för det. Skulle vi fått frågan i november hade läget varit annorlunda och vi hade kanske tackat ja.
Dalhem IF har varit på tapeten för Ahlvin tidigare.
– Jag var faktiskt på gång till Dalhem 2006 eller om det var 2007. Jag var egentligen klar, men övertalades av mina spelare i KIK/FG att inte svika dom, så det blev inget.
Dalhem byter serie och hamnar nu i samma som P18.
– Den här serien med många klubbar från Stockholm är jämnare än den som Dalhem spelade i förra året. Det kommer inte att bli några 10–0 som i fjol.
Virusutbrottet kastar också om förutsättningarna rejält. I stället för en klassisk serie med dubbelmöte väntar en enkelserie.
– Det är konstiga tider, men ska först och främst bli kul att det drar igång. Sedan är det nya förutsättningar förstås.