Anton Fagerström jublar i omklädningsrummet på Hitachi Energy Arena. "Det har varit en del fester, men ändå ganska lugnt", säger han.
Anton Fagerströms pojkdröm är på väg att slå igenom och bli verklighet.
Om allt går enligt planerna gör han allsvensk debut i början av april, men det har varit en lång och krokig väg för att nå sina drömmars mål och att debutera som 32-åring tillhör inte vanligheterna.
– Bara för att du blir äldre så slutar du inte att drömma. Hoppet har alltid funnits, säger han till Helagotland.
– Det är det här jag jobbat för hela livet eller så länge jag satsat på fotbollen. Det är en dröm som går i uppfyllelse, fortsätter han.
Anton Fagerström har fått borra ner huvudet att kämpa envist för att nå hit.
– Visst har det funnits perioder då det inte känts lika realistiskt, men jag har tänkt att krigar du på så kan allt hända.
2016 skrev han på för allsvenska Örebro SK som hade tappat Jacob Rinne till proffslivet. Nu stod det mellan Anton och Oscar Jansson om vem som skulle starta.
ÖSK-tränaren Alexander Axén valde att satsa på Örebrosonen Oscar Jansson som återvänt efter en tid som ungdomsproffs i Tottenham.
Anton hade efter genombrottet i Gute haft några framgångsrika säsonger med "Bissarna" i division 1 och valde att bita ihop.
– Den första tiden var ju inspirerande och utvecklande. Jag kom från Nyköping och fick träna och spela med bättre spelare, men efter ett tag blir det ganska tråkigt att sitta och ruttna på bänken.
Anton matchades i U21-allsvenskan och under de två säsongerna i Örebro fick han bara göra tre matcher (två nollor) i Svenska cupen.
– Jag ville spela och för mig var det självklart att flytta därifrån och få speltid, säger han.
Valet föll på Västerås SK i division 1 – en serienivå som han redan visat att han behärskade och redan första säsongen tog klubben steget upp i superettan.
Anton Fagerström har kämpat hårt för att nå sina drömmars mål.
Nu sex år efter uppbrottet med Örebro är det allsvenskan som gäller efter en imponerande säsong där seriesegern säkrades med två omgångar kvar att spela.
– Det är väldigt kul att vinna serier och särskilt när du varit så länge i klubben. Det är stort att få ta tillbaka VSK till allsvenskan för första gången på väldigt länge.
26 år för att vara exakt och då hette stjärnorna Peter Markstedt och Stefan Bärlin.
– När vi i januari såg att vi egentligen hade samma lag som under hösten så förstod vi att vi skulle vara med och fajtas i toppen. Sen ska jag inte säga att jag trodde att vi skulle vinna serien ganska överlägset utan det har kommit allt eftersom.
Hur tror du att ni skulle stå er med nuvarande trupp i allsvenskan?
– Jag tror att vi hade klarat oss ganska bra redan i dag, vi är så pass samspelta och har ett spelsätt som jag tror att många skulle få problem med. Vi hade definitivt inte åkt ur. Nu kommer vi säkert att tappa några spelare, men också värva flera som det oftast brukar vara när man går upp en serie.
Anton Fagerström med guldhatten på jublar i omklädningsrummet över avancemanget till allsvenskan.
Så sent som i veckan valde Anton Fagerström att förlänga sitt utgående kontrakt med ytterligare en säsong.
Sex säsonger är lång tid i samma klubb. Har du haft andra lockande anbud?
– Det har funnits anbud, men inget som varit tillräckligt intressant eller bra för att jag skulle lämna det här. Sedan är jag i en ålder… Alltså, jag är inte 22 och singel och kan dra hur som helst utan det gäller att det blir bra för hela familjen och inte bara mig. Det var ett enkelt beslut att förlänga eftersom det här är där jag har störst möjlighet att till allsvenskt spel och att få visa vad jag går för.
Anton Fagerström har tillhört superettans främsta målvakter i flera år. Nu får han chansen i allsvenskan och skrev nyligen på ett ettårskontrakt med VSK.
I veckan utsågs han också till årets målvakt i superettan av en jury bestående av tränare, lagkaptener och sportjournalister.
– Det är alltid kul att vinna och det är ett kvitto på att jag gjort en bra säsong, men även laget. Det var jätteroligt.
Trots flera starka säsonger i superettan var det första gången han tog priset och han hyllar sina lagkamrater. I år höll han nollan 15 gånger.
– Vi har som lag haft en väldigt bra säsong och även jag. Vårt försvarsspel har varit väldigt stabilt så jag har inte behövt göra 3,4,5 svettiga räddningar per match utan det har mer handlat om att vara där när det behövs och det har jag oftast varit.
Om du gör debut som 32-åring i allsvenskan. Finns det några drömmar kvar?
– Det skulle ju vara att någon gång få spela utomlands isåfall, men vi börjar med allsvenskan sen får vi se efter det.
Hänger du med i den gotländska fotbollen där din moderklubb IFK Visby gått upp i division 3?
– Nej, faktiskt inte om jag ska vara ärlig. Tiden finns inte och dom jag spelat med har slutet.
Vad har du för planer efter din egen spelarkarriär?
– Egentligen inga. Jag tänker att om man har en backup-plan är det lättare att hoppa av. Jag kör på sen får vi se vad som händer när karriären är över. Just nu känns kroppen och huvudet jättebra. Jag ser inte slutet ännu.
Närmast väntar ytterligare ett par veckors träning innan han och familjen åker till Teneriffa och sedan vidare till Gotland för att fira jul.
Därefter börjar förberedelserna inför nästa säsong där Svenska cupens gruppspel ger en hint av kalibern på den allsvenska nykomlingen.
– Det har blivit ett jäkla lyft sedan man gjorde om cupen. Att få spela riktiga matcher istället för någon trött träningsmatch gör mycket.
Västerås spelade senast i allsvenskan 1997. 2024 är det dags igen.