Den idag 48-åriga Helena Nirs i Västerhejde med två fina priser som hon erövrat under karriären, GA-trofén (till höger) som hon vann tre gånger och andrapriset i SM i racketlon där det blev ett silver 2002.
Den idag 48-åriga läraren Helena Nirs från Västerhejde är en legendar inom öns idrott. Förutom fotboll var hon ett stort och välkänt namn inom badminton och på senare år även padel. Helena själv förklarar en del av hemligheten bakom framgångarna:
– Jag har alltid haft bra bollkänsla både i händer och fötter, varit stark mentalt och även vältränad och uthållig.
Helena bildade familj och blev tvåbarnsmamma ganska sent i livet. Den idag 12-åriga dottern Elva (som förstås också spelar fotboll) fick hon som 36-åring och sonen Filip kom fem år senare.
Maken och pappa till barnen är Rolf Herman Nirs Wahlgren, välkänd musiker, fotbollsdomare och en hel del annat.
– Är så tacksam över alla åren med idrotten. Jag har haft så roligt, fått resa mycket, upplevt många spännande matcher och träffat kamrater som jag fortfarande umgås med. Vi hade alltid en så fin sammanhållning och laganda i Dalhem.
Ja, visst är det så. Före detta Dalhemspelare som Helena själv, Fia-Lotta Pipping, systrarna Angelica, Frida och Linda Åberg-Mattsson, Jenny Lööf, Andrea Caesar och Annie Mårdbrink är ett gäng som fortfarande umgås flitigt och kallar sig ”Dalhems PRO-gäng”.
– Försöker träffas var sjätte vecka, vi har också rest en del tillsammans utomlands. Det har blivit många fina minnen, berättar Helena.
Samtidigt som Helena var mitt uppe i fotbollskarriären gällde det också att skaffa sig ett jobb för framtiden. Då blev det riktigt mycket ett tag - hon utbildade sig till lärare på distans, jobbade redan som lärare, spelade fotboll och hjälpte även Dalhem IF med sponsorer och samarbetspartners.
– Fattar inte hur jag orkade med allt.
Att Helena Nirs gjort ett rejält avtryck på Idrottsgotland visar också det speciella pris hon erövrade 2004 – Årets Idrottspersonlighet. Vi citerar vad SR Gotland skrev: ”Helena Nirs, fotbollsspelare i Dalhem, utsågs på söndagen av Radio Gotland och Gotlands Idrottsförbund till Årets Idrottspersonlighet på Gotland. Helena har i många år varit en stor idrottsprofil, de senaste åren som spelare och tränare i Dalhem och tidigare även som framgångsrik badmintonspelare”.
Helena Nirs (till höger) firar Dalhems serieseger 2007 i division 3 tillsammans med Linda Åberg-Mattsson.
Här är det Brommapojkarna som inte hänger med när Helena Nirs lossar stora kanonen.
Fyra glada Dalhem-tjejer och målskyttar som firar en seger, från vänster Andrea Ceasar, Fia-Lotta Pipping, Jessica Larsson och Helena Nirs.
Helenas karriär började med just badminton. I första hand tack vare nyligen bortgångne pappa Göte Pettersson. Göte var en skicklig och välkänd fotbolls- och ishockeyspelare i Fardhem IF som på äldre dar sadlade om till badminton.
– Ja, det var pappa som drog in mig i den sporten. Jag gillar ju både individuella sporter och lagsporter. Men på den tiden var fotbollen sekundär.
Helena har en aning svårt att minnas och sortera alla framgångar i badminton. Hon reser sig från köksbordet hemma i Västerhejde, hämtar kartonger med medaljer och tidningsurklipp för att försöka greppa allt.
Hur många DM-tecken i badminton har du samlat på dig?
– Massor. Har faktiskt ingen aning hur många, säger Helena och hämtar upp en drös ur en kartong…
Helena Nirs, här bakom Annelie Lawergren under Island Games på Åland då dubbelparet tog ett brons.
Samma sak när det gäller Island Games. Hon har varit med i sju mästerskap och samlat värdefulla poäng till Gotland.
– Jag har dock aldrig vunnit damsingeln i Island Games. Som bäst den här silvermedaljen säger Helena och visar dyrgripen.
Hon är noga att framhålla sina lagkompisar i Visby Badmintonklubb som alltid varit stöttande och hjälpt till med tips och råd. Inte minst Patrik Oscarsson.
– Utan honom och flera andra vet jag inte hur det gått för mig.
Att Helena Nirs kan hantera fler racketar än den man spelar badminton med visade hon med eftertryck då hon ställde upp i SM i racketlon 2002. Här gäller det att prestera i fyra racketsporter - bordtennis, squash, badminton och tennis.
– Jag är ju bäst i badminton och sämst i tennis, säger Helena. Vi var ett 20-tal tjejer som gjorde upp om SM-titeln och jag lyckades komma tvåa. Det får jag absolut vara nöjd med.
Mål kunde Helena Nirs också göra, här prickar hon in en fullträff i en match mot P 18 på Visborgsvallen.
Nu äntligen till fotbollen. IFK Visby är moderklubben där hon och radarkompisen Jenny Lööf fostrades. Ja, det var också flera andra riktigt duktiga spelare som gick vägen från IFK till Dalhem. Ingen nämnd ingen glömd.
– Vill minnas att det började under en futsalturnering 1993 som jag och några andra IFK-tjejer gick över till Dalhem.
Under Helenas alla år i Dalhem höll klubben mest till i division 2, men det blev också några fina säsonger i division 1 (1999-2001) och en säsong i division 3. Med Helena Nirs som dirigent och drivande kraft på mittfältet. Hon har också hjälpt till som assisterande tränare under ett par perioder.
– I badminton lärde jag mig ta eget ansvar, men till slut tappade jag motivationen precis när jag var på väg mot eliten. Det var istället lagsporten som drog. Fast det jag hade lärt mig i badminton hade jag nytta av även i fotboll.
Helena Nirs sträcker näven i skyn efter att ha fått motta GA-trofén. Här tillsammans med prisutdelaren och tidigare landslagsspelaren Stefan Rehn och Tommy Wahlgren.
Det är många tränare och massor av spelare som passerat revy under Helenas alla år i Dalhem. Förste tränaren var Björn Ahrling.
– Som spelare och ledare är Helena en av de allra bästa jag haft. Helena var nästan alltid spelbar, tog ny position och kunde läsa spelet. En bolltalang som också var stark i huvudspelet och tog ansvar på planen. En utmärkt lagkapten både på och utanför planen, säger Björn Ahrling.
-Jag fick debutera i division 2 som 18-åring 1994, minns Helena, Vi hade en fin laganda med spelare som Jenny Sandelin, Gunilla Blom, Jenny Lööf, Ulrika Jansson och många andra. Har räknat ut att jag spelat tillsammans med cirka 200 tjejer under alla åren i Dalhem.
Några år du minns speciellt väl?
– Ja, 1998 då vi vann division 2 och året efter då vi kom trea i division 1. Björn Engström var huvudtränare och han fick ut maximalt av oss. Det var fina år.
Tränare har hon också varit, Helena Nirs. Här tillsammans med andra legendarer som Pia Sundhage (mitten) och Annelie Blixt inför Island Games.
Helena och Jenny Lööf var ett klassigt radarpar i den blåvita dressen.
– Ja, vi hittade varandra riktigt bra, inte minst under alla matcher inomhus i futsal, säger Helena Nirs.
Vi får tag i Jenny Lööf, sedan flera år bosatt i Stockholm. Hon säger så här om kompisen Helena:
– En riktig lagspelare med en hög lägstanivå, har alltid prioriterat ”laget före jaget”. Det visar vilken person hon är både på och utanför plan. Hon var till och med uppskattad var motståndarlagen.Privat är Helena en otroligt fin person, mån om alla runtomkring henne. Trygg, ödmjuk och rolig.
Finfina ord där från Jenny Lööf som också belönades GA-trofén, året var 2008.
Från karriären noterar vi i övrigt i korthet:
• Helena nobbade Elitflicklägret i fotboll – på den tiden var badminton sporten nummer ett.
• Hade bud från de allsvenska klubbarna Hammarby och Bälinge när Dalhem spelade i division 1. ”Kanske borde jag gett allsvenskan en chans”.
• Kom femma med Dalhem i inne-SM i konkurrens med bland annat Umeå med spelare som bland annat Hanna Marklund och Malin Moström.
• Har vunnit VM i pärk med ett lag från När tillsammans med bland andra Annie Mårdbrink.
• Sjunger och spelar gitarr på fritiden. Har uppträtt tillsammans med maken Rolf på både bröllop och begravningar.