Anna Oscarssons försäsong med Eskilstuna United är inne på tredje veckan, träningen satte igång den 6 januari.
– Nu börjar det kännas i kroppen. Det är lite tungt men väldigt kul. Jag har ju egentligen inte kunnat träna på det här sättet på länge, säger Anna Oscarsson
Under 2018 etablerade sig Anna på allvar i det svenska landslaget, men året fick ett tråkigt slut då hon i december drabbades av en muskelskada i lårets baksida. Skadan var så pass allvarlig att den även spolierade hennes chanser till spel i VM.
– Jag missade stora delar av fjolåret och när jag kom tillbaka så låg jag rejält efter i träningsmängd. Nu är det väldigt skönt att kunna köra på för fullt på försäsongen. Man behöver det, det är skillnad att gå in om man knappt tränat någon fotboll och bara fått ägna sig åt rehab.
Ännu har inte flyttlasset gått till Eskilstuna, utan hon pendlar för närvarande från Stockholm. Eller rättare sagt, flyttlasset har gått men hon har inte kunnat flytta in. Fem dagar efter att hennes bohag transporterats från Linköping till ett förråd i Eskilstuna blev förrådshotellet utsatt för en anlagd brand.
– Just nu vet vi inte riktigt vad som går att rädda och vad som går att få ut på försäkringen. För stunden fungerar det ganska bra att pendla, det tar en dryg timme. Men framöver så ska jag flytta till Eskilstuna, det är ju inte optimalt att pendla i två år.
I nuläget tränar laget sju pass på vardagarna och har hittills haft individuell fysträning på helgerna, i väntan på att träningsmatchandet drar igång nästa vecka.
Efter ett par veckor med det nya gänget är Annas känsla på topp. Under vårt samtal hörs det markant skillnad när det talas om nu och då, Eskilstuna och Linköping.
– Jag kände direkt, redan under första och andra träningen, hur rätt beslutet att gå till Eskilstuna kändes. Det är fantastiskt att få den känslan, att få ett sådant kvitto när man tagit ett sådant stort beslut. Jag skulle vilja säga att det är harmoni just nu.
Anna tror att den rådande atmosfären i laget går att härleda till fjolårssäsongen.
– Eskilstuna hade en väldigt tuff vår i fjol men vände helt och hållet på det under hösten. Att samla ihop sig, träna hårt som fan och göra den vändningen med samma spelarmaterial ger styrka till laget som jag tror att klubben har nytta av nu när vi går in i nästa säsong.
Hon fortsätter:
– Träningsmiljön är väldigt bra, ledarstaben med "Munken" (tränaren Magnus Karlsson) i spetsen har hittat en bra nivå som hela laget hakar på. Vi tränar tuffare än vad jag har varit med om tidigare.
Känner du att du har fått glädjen till fotbollen tillbaka?
– Ja verkligen, jag sa redan efter första träningen med Eskilstuna att det var länge sedan jag kände att det var så kul att träna fotboll. Jag har alltid varit väldigt motiverad och tyckt att det varit väldigt kul att träna, men är man i fel miljö så tappar man lusten. Nu är det väldigt roligt att träna igen och det är en väldigt skön känsla att ha.
Som Anna antyder var läget väldigt annorlunda i fjol. Hon kände att hon blev åsidosatt och fick utstå kränkande kommunikation från sin tränare i Linköping, Olof Unogård. Situationen blev ohållbar, och i somras beslutade hon sig för att efter säsongen lämna Linköping. I samband med klubbytet till Eskilstuna i november gjordes en intervju med Aftonbladet, där Anna redogjorde för sina upplevelser.
– Jag har vid flertal tillfällen känt mig nedtryckt i vår kommunikation, sade Anna Oscarsson bland annat till Aftonbladet.
Med lite distans till det så känner hon att hon kunnat gå stärkt ur den tuffa situationen.
– Det var en ny situation för mig. Visst har man haft det tufft sportsligt och spelat i lag som varit i botten, men det är på ett annat sätt.
Hon fortsätter:
– Jag var aldrig ute efter någon pajkastning, men jag kände att jag inte skulle behöva vara tyst när Aftonbladet ringde, jag tänkte inte sitta och ljuga om att allt var frid och fröjd när så inte var fallet. Det råder en ganska stor tystnadskultur i fotbollsvärlden och även idrottsvärlden i stort. Med distans är det skönt att kunna släppa det som var i Linköping och kunna fokusera framåt i Eskilstuna. Jag har också varit tydlig med att det inte handlar om Linköping i stort utan specifikt om en person. Det finns många personer i och runt laget som är helt fantastiska.
Efter intervjun i Aftonbladet har hon fått gott om respons från olika håll i fotbollssverige.
– Framför allt har jag fått många positiva reaktioner från andra spelare som har haft liknande upplevelser. Det är spelare från flera olika klubbar som hört av sig, så det verkar vara ett bekymmer som finns på många ställen. Det är tråkigt att höra att flera känner igen sig, men det är klart att det också just därför är bra att det tas upp.
Skadefri och motiverad av en trivsam klubbtillvaro finns förutsättningarna för en positiv nystart i karriären.
Är det dags för Anna Oscarsson version 2.0 i år?
Ganska tidigt i Linköping ifjol insåg jag att så här kan jag inte ha det. Fotboll är ju det roligaste jag vet och då ska det vara det också. Jag behövde ge mig själv förutsättningar att prestera som jag vill, och då behöver jag må bra i den miljö jag befinner mig i. Det känns som att jag har hittat rätt igen, och då ska det bli skoj att se om jag kan vara Anna 2.0 den här säsongen. Jag känner att jag har givit mig själv rätt förutsättningar för att kunna vara det i alla fall, att utvecklas och vara ännu bättre än jag var under 2018.
Under 2018 tog Anna stora steg mot att på allvar etablera sig som högerback i damlandslaget, men framfarten haltades som sagt i fjol. I sommar avgörs OS i Tokyo.
Har du som mål att i år ta dig tillbaka till landslaget, eller åtminstone landslagsdiskussionen, igen?
– Jag är målmedveten men jag har lärt mig att inte ta något för givet. Jag ljuger om jag säger annat än att jag väldigt gärna vill med till Tokyo, men just nu har jag lagt det åt sidan och det är inte mitt fokus. Det skapades en väldigt stor stress när jag skulle tillbaka från skadan och bevisa mig igen inför VM.
– Jag vet att det är i klubblaget jobbet måste göras. Mina mål för 2020 är att vara skadefri och spela bra fotboll i Eskilstuna, vad det sedan eventuellt leder till får vi se där och då. Nu tar jag ett steg i taget, säger Anna Oscarsson.