Det är ett stundtals hårt klimat för domare och då är ändå Gotland förskonat jämfört med andra distrikt. Ändå är det få ungdomar som tar steget ut till att bli domare.
Helagotland har rapporterat om den akuta domarbristen inom gotländsk fotboll där nyrekryteringen inte svarar upp mot bortfallet av domare. Därför tvingas distriktet belasta domarna hårt för att få fotbollen att gå runt.
– Av naturliga skäl faller det ifrån några domare varje år. Det tråkiga är att en del slutar för att de får ta så mycket skit från spelare. Det finns dom som väljer att kliva av efter bara en säsong för att de inte tycker att det är värt det. Varför gå ut och ta en massa skit? Det kan vara tufft för en ny, ung domare, men det är inget spelarna visar respekt för. Men det här är verkligen inget unikt för Gotland. Här har spelare och framför allt ledare ett ansvar, säger Teddy Larsson som efter 19 år slutar som domare g.
Monica Hjerp, ordförande i Gotlands fotbollförbund (GFF) är medveten om baksidan av att vara domare och att det kan vara särskilt tufft för en ny domare.
– Domarnas situation ska vara trygg oavsett om du dömer ute i Europa eller en tre-mot-tre-match på Gotland. De yngre domarna har det tufft och även om du är föreningsdomare kan det hända att du bli ordentligt utskälld av föräldrar eller ledare. Här kan man önska att man istället går in och stöttar den här unga människan.
Isak Malm, G4-instruktör och domarcoach vittnar också om att det ibland kan vara en hård arbetsmiljö som domare.
– Många yngre ryggar tillbaka när de ser hur folk är mot domarna. Det är en sån fruktansvärd skillnad mellan fotbollen och exempelvis handbollen. Det har nästan blivit vedertaget att skrika och gestikulera mot domarna i fotbollen. Det är aldrig okej, men om det sker fattar jag att en 15-åring inte gärna ställer sig på en plan igen. Om då inte den här 15-åringen får jättebra uppbackning och coachning.
"Domarnas situation ska vara trygg oavsett om du dömer ute i Europa eller en tre-mot-tre-match på Gotland", säger Monica Hjerp, ordförande i Gotlands fotbollförbund.
Pelle Öström, domarinstruktör och observatör påpekar att det är ett problem som hela sporten dras med.
– Det är en kultur som är inarbetad och ska man komma till rätta med detta måste man börja på högsta internationella nivå och sedan ner till gräsrotsnivå. Det man ser på TV, det tar man efter och speciellt när det kommer till yngre spelare, säger han.
Distriktet är litet och det har både för- och nackdelar:
– Vi känner spelare och ledare. Fördelen är att man vet vilka det är och att man kan prata om de här bitarna. Nackdelen är att man blir mindre neutral och det blir lättare att tycka till när man känner varandra, säger Isak Malm.
Ändå är arbetsmiljön på Gotland jämförelsevis bra – annat är det i andra distrikt.
– Vi är förskonade än så länge, men jag har kollegor på fastlandet som vittnat om att de har dragits knivar och att man fått tillkalla polis för att sära på lag och såna grejer. Vi har ännu klarat oss bra, men det finns inget som säger att det ser ut så imorgon, säger Monica Hjerp.
Pelle Öström, domarinstruktör och observatör, tycker att klimatet på planen är förhållandevis bra på Gotland.
Samtliga som Helagotland talat med framhåller ändå gemenskapen i domarkåren och att det oftast är en trevlig stämning mellan spelare och domare.
– Jag tycker ändå att klimatet är bra. Alla vill ju ha engagemang och engagerade spelare kan bli ivriga och protestera. Ibland får man bara acceptera det. Det går inte att peta i allt, säger Pelle Öström.
– Gemenskapen i domarkåren är fantastisk och vi har alltid ställt upp för varandra. Ett glatt gäng från olika generationer, säger Teddy Larsson.
Den 4 mars kommer GFF att ha en informationskväll på Solbergaskolan under rubriken "Vi behöver fler domare" där man bjuder in alla som är intresserade av att bli domare.